Vår sill blir inte laxfoder i Norge

Date:

- Advertisement -

Sambandet mellan trålfiske efter sill i Östersjön och norska laxodlingar är väldigt svag. Det visar en ny studie från forskningsinstitutet Rise.

Omkring 90 procent av svenskt fiske på sill och över 95 procent av fisket skarpsill i Östersjön mals direkt ner till fiskmjöl eller fiskolja. Hur stor del av detta som går till laxodlingar i Norge är oklart. Marknaden för fiskmjöl och olja är global och dynamisk, och det krävs ett visst arbete att följa det exakta flödet av en viss råvara, enligt en ny studie från forskningsinstitutet Rise. Merparten av volymen riktas mot vattenbruk, istället för gris- och hönsproduktion som var de viktigaste användningsområdena tidigare. Överlag utgör fiskmjöl och fiskolja idag en mycket liten del av fodret i de norska laxodlingarna. Enligt studien består denna andel av mindre än fyra procent sill, vilket mestadels kommer från sidoströmmar som genereras under beredning för sillfiléer. Mindre än en procent av fodret kommer från riktat foderfiske på sill från olika fiskeområden. Slutsatsen i studien är att svensk konsumtion av odlad norsk lax inte kan anses driva utvecklingen av foderfisket i Östersjön och situationen för strömmingsbestånden.

Att norsk lax inte är drivande för utvecklingen vi ser i Östersjön är mycket positivt, även om behovet av svenska åtgärder för att stärka vårt lokala och regionala sillfiske till direkt konsumtion kvarstår, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund.

Sara Hornborg på Rise, som är en av författarna till studien, anser att för mycket fokus lagts på att utmåla norsk laxodling som ett problem för Östersjön, och att man lägger mer vikt på symptomen än orsakerna till dagens situation.

Att beskylla norska laxen för utfiskningen i Östersjön är ganska långsökt. Det har länge funnits en efterfrågan på fiskmjöl och olja. Det är svensk och europeisk fiskeriförvaltning som bestämmer hur fisket bedrivs. Problemet är att man tillåter en utarmning av strömmingsbestånden och att den flottstruktur med få och stora båtar som förvaltningen förordat gör det allt svårare att nyttja strömmingen som livsmedel.

Populärt

Fler artiklar i samma kategori
Related

Spännande intriger på Blidö i ny deckare 

Nu är författaren och Blidöbon Lotta Sundin aktuell med sin tredje deckare i serien som utspelar sig i hennes eget sommarparadis. I böckerna har berättelserna fått hämta inspiration från verkligheten; i den nya ”I djupet dolt” kretsar berättelsen kring sandkilen Helmi, Blidö Brygga & Bistro, marinarkeologi och sjunkna vrak.

Fem frågor till Lars Avellan…

... en av sex organisatörer bakom manifestationen mot dumpningen av muddermassorna i Kanholmsfjärden den 13 september.

Fastighetsägare försöker stoppa trafik till Ingmarsö

Fastighetsägare vid Ingmarsö södra brygga uppskattar inte att Waxholmsbolagets fartyg delvis nyttjar deras privata vattenområde vid tilläggningar. Markägarna hotar med polisanmälan om trafiken inte snarast upphör.

Att inte vilja sitta i samma båt

KRÖNIKA. Är det någon som har en rödlök? Kan...