Idag slår det nya marinarkeologiska museet Vrak – Museum of Wrecks – upp sina portar för allmänheten. Med hjälp av modern teknologi ges besökarna möjlighet att uppleva känslan av att dyka ner till botten av Östersjön och utforska en svunnen tid.
– Östersjön är unikt. Det finns ingen annanstans i världen där det finns ett kulturarv under havets yta som här. Det finns en stor mängd bevarade lämningar som är okända för de flesta, säger Odd Johansen, museichef.
Muséet är inrymt i Båthall 2 på Galärvarvet på Djurgården. Byggnaden som uppfördes i början av 1940-talet är ett statligt byggnadsminne och har renoverats varsamt utvändigt. På insidan märks dock desto fler förändringar från när hallen inhyste Sjöhistoriska museets fritidsbåtsamling.
Det som gör Östersjön till en ogästvänlig plats för många levande organismer, gör det också till den optimala skeppskyrkogården. Syre- och salthalt, mörker, temperatur, topografi och framförallt avsaknaden av träförstörande skeppsmask är några av faktorerna som gör vårt innanhav till det vraktätaste i världen – man räknar med att minst 100 000 lämningar från flera tusen år tillbaka i tiden finns bevarade på botten. Och tanken är att de ska förbli där, där de bibehålls som bäst.
– Det är en del av hållbarhetstänket. Vi använder oss av Östersjön som ett förlängt magasin, kan man säga.
För att åskådliggöra de fynd som gjorts, och fortfarande görs kontinuerligt av museets marinarkeologer, har man istället för att bärga dem använt sig av digitala lösningar som förflyttar besökaren till havets botten – och lyfter upp fynden till ytan.
Ett av utställningsrummen är helt tillägnat det mytomspunna örlogsskeppet Resande Man som förliste i en storm utanför Landsort på 1600-talet, och hittades så sent som 2012 av en sportdykargrupp. Skeppet visualiseras i skala 1:1, och i glasmontrar runt om i rummet visas fynd upp som hologram, rakt ovanför platsen ombord där de återfanns.
– Det är lite av en guldålder för marinarkeologin med den teknik som nu är tillgänglig. Vi hoppas att många ska förstå hur spännande det här är, säger Odd Johansen.
Men det är inte bara ålderstigna vrak som lyfts fram – även m/s Estonias förlisning på Östersjön 1994 finns med bland utställningsobjekten.
I en del av museet kallat “Uppdraget” berättar museets egna marinarkeologer om hur deras arbete går till. Förhoppningen är att kunna bjuda in besökare att vara med digitalt även på framtida dykexpeditioner på nyfunna vrak.
– Det är ett detektivarbete där vi letar ledtrådar och försöker förstå vrakplatsen. Det känns riktigt häftigt att nu få förmedla det vi hittar till allmänheten, säger marinarkeolog Jim Hansson.
