Tynningöborna står i dag helt utan möjlighet att få ut brandbilar till ön i fall en husbrand skulle inträffa i samband med lågvatten. Detta efter att Färjerederiet har dragit tillbaka möjligheten för Tynningöfärjan att hämta utryckningsfordon på fastlandet. Tidigast i höst kan problemet lösas.
Färjerederiet har beslutat att Tynningöfärjan inte längre får växla nattjouren med Vaxholmsleden, något som skett under våren. Därmed står Tynningöborna utan möjlighet att får brandbilar till ön vid eventuellt lågvatten. Efter att Tynningöleden vid årsskiftet blev statlig övergick uppdraget att transportera räddningstjänstens fordon till ön vid händelse av olycka från Tynningöledens färja till Vaxholmsledens. Vägverket menade att man inte hade något krav på sig att ha folk på plats nattetid på två-skiftsleder som Tynningöleden som saknar nattrafik.
Men planen höll inte. Vaxholmsfärjan kan nämligen inte lägga till vid Norra Tynningö brygga som är för hög, eller släppa iland räddningstjänsten vid Höganäs brygga som har skador. I stället måste färjan åka runt ön till Östra Tynningö brygga. Men även där möter den hinder eftersom färjeläget är upptaget av Tynningöfärjan som ligger nattförankrad. Och reservläget kan inte angöras vid ett vattenstånd på minus tio eller under, vilket skedde i våras.
Personalen på Tynningöleden har därför haft kvar jouren och gjort flera utryckningar. Senast för tre veckor sedan då räddningstjänsten kördes till ön en lördagsnatt för en husbrand.
Men ett par dagar senare beslutade Färjerederiet att bara Vaxholmsleden ska ta utryckningarna i fortsättningen. Något som befälhavare Bert Pettersson på Tynningöfärjan kommenterar:
– Ska man bli sjuk eller om det ska brinna så ska det vara på dagen, säger han.
Rindöbon Hans Lundström har också kritiserat att Vaxholmsleden har jouren, eftersom det innebär en osäkerhet för Rindö- /Skarpöborna som blir utan utryckningsfärja vid händelse av olycka på Tynningö. Gunilla Malmqvist på Malmqvist sjöservice som fram till årsskiftet var entreprenör på Tynningöleden, håller med:
– Vid branden nyligen var Tynningöfärjans personal upptagna med arbetet i närmare 3,5 timme. Hade Vaxholmsfärjan haft jouren då hade Rindö stått helt utan färja i fyra timmar, säger hon och fortsätter:
– Olyckorna har en tendens att öka under sommaren när befolkningen ökar med flera hundra procent. Tanken att ön står mer eller mindre utan brandförsvar på nätterna är inte angenäm.
Staffan Eriksson, operativ chef på Färjerederiet hänvisar till problemen med att lägga Tynningöfärjan på Lagnösidan nattetid, vilket skulle lösa problemet:
– Tillståndet för att lägga färjan på Lagnösidan är inte klara ännu så vi kan inte lägga färjan där vilket vi räknade med, säger han.
När Tynningöfärjan är på plats på Lagnösidan kommer Vaxholmsfärjan inte ha några problem med att lägga till vid Tynningö även vid lågvatten. Hur tryggt det är för Tynningöborna kan Staffan Eriksson inte svara på men säger:
– Jag vet inte hur Räddningstjänsten löser det men vi kan inte fortsätta med den temporära lösning vi hade under våren, säger han.
Enligt Karl-Erik Hermansson, nationell färjesamordnare på Trafikverket, pågår arbetet med att få tillstånden klara för att lägga Tynningöfärjan nattetid på Lagnösidan.
– Vi hoppas att det ska vara klart under hösten.
Enligt avdelningschef Pelle Rytterlund på Storstockholms brandförsvar finns ingen anledning till oro:
– Vi har egna båtar och det finns många stora öar där vi inte kommer i land med brandbilarna. Det är som det är, vid lågvatten kommer vi med båt, vi kan även begära in hjälp från statliga helikoptrar med att flyga in materiel, säger han och tillägger:
– Ju längre ut man bor desto större ansvar måste man ta för sitt eget brandskydd. Den absolut viktigaste insatsen är den man gör själv på plats, var man än bor, säger Pelle Rytterlund och tipsar om att utrusta huset med både brandvarnare, spisvakt och släckutrustning.