KRÖNIKA. Trots massiva påtryckningar från yrkesfiskare, regionala politiker och östersjöforskare under det senaste året när det gäller en utflyttning av trålgränsen så har regeringen hittills intagit en orubblig inställning. Det är blankt nej. Jag är nog inte den enda som har svårt att förstå logiken i att storskaligt trålfiske tillåts bedrivas i den utsträckning som sker idag, trots varningslarmen om utarmade fiskbestånd. Först var det torsken, nu är även strömmingen på fallrepet. Varför är det inte en självklarhet att dra i bromsen rejält nu?
Svaret från både landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) och från Havs- och vattenmyndigheten har varit att vi måste ha vetenskapliga belägg för orsakssambanden mellan storskalig trålning och sviktande fiskbestånd innan någon åtgärd vidtas. Att om vi med trovärdighet ska få igenom en utflyttning av trålgränsen i samverkan med andra EU-länder så måste vi stå på stadig vetenskaplig grund. Man förlitar sig tungt på rådgivningen från det internationella havsforskningsrådet ICES, den sammanslutning av cirka 4000 forskare som årligen tar fram rekommendationer om vad kvoterna borde ligga på. Råden baseras bland annat på yrkesfiskets rapporterade fångster.
Att politikerna ska lyssna på opartisk forskning är självklart. Så var det inte för några år sedan, så att EU numera faktiskt sätter fiskekvoterna enligt vad ICES rekommenderar är en stor framgång.
Men som man frågar får man svar, och lika viktigt som det är att lyssna på svaren är att ställa rätt frågor. Ber man ICES titta på hela strömmingsbeståndet i Östersjön så kanske man kan komma fram till att det finns tillräckligt med fisk på totalen. Men det blir alltmer sannolikt att det finns flera delbestånd, och det kommer allt fler indikationer på att ett uttag av för mycket fisk på ett och samma ställe kan få katastrofala konsekvenser.
Det skulle därför behövas mer finmaskig rådgivning på lokal nivå. Men så jobbar inte ICES idag. ”Det borde man kanske göra, men det uppdraget har inte EU-kommissionen givit. Skulle vi få en sådan fråga skulle vi förstås ta oss an den”, säger Joakim Hjelm, talesperson för de svenska forskarna inom ICES, i en artikel i tidningen Kvartal som kom ut i april.
Den forskning som svenska regeringen och HaV nu lutar sig mot, vilken måhända är riktig i sig, kanske helt enkelt inte svarar på rätt fråga.