Stora delar av Stockholms skärgård har inte sjömätts på över hundra år. Nu har Sjöfartsverket och Waxholmsbolaget kartlagt 263 kvadratkilometer sjöbotten med moderna metoder, vilket resulterat i att över hundra risker kunnat identifieras längs med kollektivtrafikens rutter.
– Det är en hel del ställen där vi inte borde gått så nära som vi gjort, säger Richard Borgström, chef på Trafikförvaltningens sjötrafiksektion.
Det är inom ramen för Central Baltic-projektet ADAPT (Assuring Depth of Fairways for Archipelago Public Transportation), ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Region Stockholm och Ålands landskapsregering, som den nya sjömätningen genomförts i Stockholms och Ålands skärgårdar under drygt tre års tid.
De tidigare mätningarna som härrör från sent 1800-tal skedde med handlod, med mätpunkter ungefär var hundrade meter. Mätningarna som nu utförts av Sjöfartsverkets mätfartyg Anders Bure har gjorts med så kallad multibeamlodning vilket ger en detaljerad topografisk karta över hela havsbotten. I förra veckan presenterades resultaten från projektet.
För Stockholms skärgård har man kunnat identifiera mer än hundra faror och över femtio navigationsvarningar har publicerats. Två av Waxholmsbolagets befintliga ledavsnitt har ändrats och fem nya har identifierats tack vare säkrare djupsiffror.
– Det har visat sig finnas en hel del ställen där vi inte borde gått så nära som vi gjort, så vi har fått flytta om en del, säger Richard Borgström, chef på Trafikförvaltningens sjötrafiksektion.
Från början var syftet framförallt just att öka säkerheten längs med kollektivtrafikens rutter.
– Men vi hade förhoppningar om att också kunna hitta effektiviseringsvinster när det kommer till besparingar i tid och bränsle. De vinsterna har överträffat mina förväntningar, säger Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket.
Bland annat har man mellan Gisslingö och Fejan kunnat dra en ny rutt vilket innebär en tidsbesparing på 30 minuter och en minskning av koldioxidutsläpp med 21 kilogram per tur. Analysarbetet för hur rutterna kan optimeras ytterligare baserat på de nya mätningarna kommer nu att fortsätta.
Även fritidsbåttrafiken kommer att kunna dra nytta av de nya uppgifterna. Ändringarna införs nu löpande i elektroniska sjökortsprodukter, och i de tryckta sjökorten kommer de finnas med i nästa upplaga som utkommer 2020.
– Så om man behöver nya sjökort kan det vara värt att vänta in den, säger ADAPT:s projektledare Linn Gardell.
