KRÖNIKA. Skärgården uppmärksammades nyligen av National Geographic som ett av världens 25 bästa resmål år 2025. Turistströmmarna ökar till den här delen av landet, politiker talar om en ”levande skärgård”, lanserar skärgårdspaket och pratar utveckling av skärgårdssamhällena.
Samtidigt blir det allt tuffare att vara bofast eller deltidsboende entreprenör i skärgården.
I slutet av 2024 rapporterade Skärgården i flera artiklar om hur regionens nya godstaxor slår hårt mot lokala småföretag.
Byggentreprenören Stefan Walden på Orrön i Nämdöarkipelagen sa att hanteringen av gods blivit så dyr och krånglig att han övervägde om det överhuvudtaget är möjligt att bedriva verksamhet i skärgården i framtiden.
Sophämtningen för företag i skärgården är också mycket kostsam (och inte subventionerad).
Övärlden utanför Stockholm är ett speciellt område som alltid kommer att behöva stödpengar från staten och regionen för att fungera.
Men i stället för fler subventioner är svenska mikroföretag (företag med färre än tio anställda och en årsomsättning under två miljoner euro) i allmänhet och de små företagen i skärgården i synnerhet i behov av ett nytänkande när det gäller skatter.
I en artikel för tio år sedan i Svenska Dagbladet konstaterade professor Magnus Henrekson och forskaren Tino Sanandaji att vi har ett skattesystem som främjar den redan rika, den passive och den försiktige i stället för nyföretagande.
Den här kritiken mot skattesystemet har lyfts gång på gång, men mycket lite händer. Samtidigt finns det mycket att lära från andra länder.
Estland är det vanligaste exemplet med en låg platt skatt och ingen bolagsskatt på vinster som stannar i företaget. I Sverige betalar du över 20 procent i bolagsskatt, även om pengarna återinvesteras i företaget.
I Portugal har små och medelstora företag reducerad bolagsskatt på de första 50 000 EUR av den beskattningsbara vinsten. Liknande system finns i till exempel Ungern och Belgien.
Danmark och Finland, Nederländerna och Belgien och Frankrike erbjuder olika lättnader för nystartade företag.
Även det svenska systemet med rabatt på arbetsgivaravgiften i vissa glesbygdskommuner skulle kunna införas i skärgården.
Mer pengar kvar i kassan är bättre för skärgårdsföretagen än ökade subventioner och mer stöd.
Jag är också övertygad om att det skulle leda till fler företag och fler invånare på öarna.
