I vår hoppas segelfartyget Ariels ägare att man ska komma igång med den ungdomsverksamhet som Haninge kommun lade ner när man sålde fartyget. Nyligen bildades en förening som ska driva verksamheten.
Det var många som blev upprörda när Haninge kommun förra året sålde segelfartyget Ariel för ett riktigt vrakpris: 50 000 kronor. En värderingsman hade uppskattat fartygets värde till cirka en halv miljon kronor – men varnade också för att det kunde bli svårt att hitta köpare, det gällde att ha tålamod.
Det hade inte kommunen. Köpare var Tomas och Christina Lindström, som driver båtvarv i Dalarö.
– En vara är värd precis så mycket som någon är beredd att betala för den. Vi gjorde inte ett klipp, vi skaffade oss en ordentlig utgift, säger Tomas Lindström.
Ambitionen, berättar han, har hela tiden varit att fortsätta med den ungdomsverksamhet som kommunen drev fram till 2012.
– Vi köpte båten för att rädda den kvar i Dalarö och försöka utveckla den tillsammans med Helge och Sara.
Helge Skärlén och Sara Ljungberg jobbade på Ariel när verksamheten drevs av kommunen. Nu arbetar de för att få igång den igen. Förhoppningsvis i vår.
– Vi vill jobba med trasiga ungdomar, inte bara segla ett fartyg. Det är häftigt att känna att man kan göra stor nytta, säger Helge Skärlén.
Förra sommaren låg Ariel still, men nu är fartygets alla papper och certifikat i ordning och man har kört en hel del charterturer på helgerna.
– Vi har fått ihop till försäkring och kajhyra, säger Tomas Lindström.
Med charterturerna ska man dra in pengar till båtens underhåll, medan ungdomsverksamheten ska drivas av en förening som just har bildats. Tanken är att vända sig till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och företag som arbetar med ungdomar och mot betalning erbjuda praktikplatser. Ambitionen är att anställa två personer som jobbar med verksamheten.
Helge Skärlén beskriver målgruppen som skoltrötta och lite vilsna ungdomar och säger att den tidigare verksamheten visade mycket goda resultat.
– Om man räknar lågt kan man säga att 70 procent kom ut i arbetslivet, påbörjade studier eller på något sätt gick vidare i livet.
Bäst fungerar det enligt Helge Skärlén om ungdomarna börjar på våren, då man rustar fartyget. Fasta rutiner och regelbundna arbetstider är ett viktigt första steg.
– Samtidigt som man kanske rustar sig själv lite. Sen får man blomma ut på sommaren. På hösten är man förhoppningsvis motiverad för att påbörja studier eller börja jobba.
