SLU har tilldelats 121 000 kronor av länsstyrelsen i Stockholm för att testa en ny restaureringsmetod i sitt projekt Skärgårdskräftan. I testsjön som ligger på fastlandet har det alltid funnits flodkräftor men de har varit starkt hotade av bland annat mink och igenslamning.
– Det blir som ett pilotprojekt. Det hade blivit väldigt mycket dyrare att bedriva längst ut i skärgården men vi räknar med att metoden även kommer användas i sjöarna på öarna, säger Niklas Sjöberg på SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet.
Syftet med Skärgårdskräftan är att stärka bestånden av flodkräftor genom att plantera ut dem i insjöar i Stockholms skärgård. Flodkräftan blev klassad som akut hotad 2010 då den minskat med nära 98 procent på hundra år. En enda signalkräfta som bär på kräftpest kan förstöra en hel sjö med flodkräftor. Även försurning, föroreningar och igenslamning av bottnar har bidragit till att bestånden minskat. Minken är också ett hot, liksom fiskedrag som doppats i förpestade sjöar. Nu hoppas man att den isolerade miljön i mindre insjöar i Stockholms skärgård kan fungera som hem åt flodkräftorna och att arten ska finna en frizon här.
– Man måste alltid fråga sig vad som är orsaken till att kräftorna minskat i sitt vatten. Det gäller ju att komma åt källan till det som fördärvar. Det kan vara sjösänkning, skogsavverkning eller övergödning, säger Niklas Sjöberg.
Samverkansprojektet mellan länsstyrelsen och SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet startade 2016 där det efter fas ett står klart att insjöar i skärgården är lämpliga för flodkräftor. I fas två görs försök med en restaureringsmetod i en insjö i Roslagen där det alltid funnits flodkräftor naturligt.
– Det här är första gången vi får prova det som vi har velat prova tidigare. Förr lade vi ett fåtal timmar per år för att väcka intresse för flodkräftan. Men sent i höstas sökte vi nya medel och är glada att få de här pengarna. Men för att verkligen kunna genomdriva våra planer ute på öarna behöver vi ytterligare finansiering och hoppas mycket på en ansökan som just lämnats in till Region Stockholm, säger Niklas Sjöberg.
Patrik är fiskerättsinnehavare i sjön och har engagerat sig för flodkräftorna i över 30 år, men aldrig odlat kräftor utan bara skött om de som redan finns. I sjön har det funnits kräftbon som dyn har växt över.
– Det här är ett jättespännande projekt. Jag är med som passionerad entusiast som bygger nya kräftbostäder. Naturen strävar efter att jämna ut allt och vår sjö håller enligt naturens lag på att dya igen. För 30 år sen trodde vi att kräftorna var slut men vi förstod att minken tagit dem. Då satte vi ut fällor och lyckades få tillbaka kräftorna.
Bidraget till denna finare typ av muddring som ska testas är välkommet efter Patriks fleråriga samtal med länsstyrelsen.
– Det är äntligen ett litet ljus i tunneln, det känns jätteroligt. Nu kommer vi skaffa utrustning för att rädda sjön, säger Patrik.
För att skydda sjön vill han inte gå ut med var exakt den ligger, eller sitt efternamn. Sjöarna runt omkring är pestdrabbade men just denna har klarat sig.
– Varför är lite oklart. Det är helt ärligt ett mirakel. Men sjön ligger 60 meter över havsnivån så det är en källsjö högt över de andra sjöarna utan tillflöden. Vår sjö har kanske utvecklat resistens mot pesten, jag vet inte.
Han har i sin kontakt med länsstyrelsen förstått att sjön har drömförutsättningar men ändå ont om kräftor.
– Men de sa att vi har för mycket mört och sarv i sjön. De är så tama att de äter ur händerna som hungriga hundvalpar. Det föreligger ett konkurrensförhållande mellan dem och kräftorna. I projektet ska jag därför hägna in gravida honor och få småkräftor att växa till sig. De kommer utfodras med pellets, då får man en större population.
En annan metod är att välja ut stora hannar om man fiskar.
– De äter nämligen ibland sina egna bebisar. Det tar fem-sex år för en kräfta att bli könsmogen så det är flera steg för att få ett rejält bestånd. På tio års sikt kan man kanske trippla eller fyrdubbla beståndet, säger Patrik.
Restaureringsmetoden som ska testas är dock bara en del av projektet Skärgårdskräftan. Alla vatten som ska vara med kommer att provfiskas flera gånger för att uppskatta beståndet av yngel och juveniler.
– Målet är att upprätta en ny metod för provfiske efter yngel och juveniler. Restaureringsmetoden med tillhörande provfisken ska kunna flyttas till andra vatten och då främst där flodkräftan har som bäst chans att klara sig från pesten, i sjöarna på öarna, säger Niklas Sjöberg.
I arbetet vill de även koppla på forskningen och utröna möjligheten att utrota signalkräftor där sådana anträffas för att kunna återetablera flodkräftan. Niklas Sjöberg vill att både SLU:s kräftforskning och länsstyrelsen ska få in det här i sin ordinarie verksamhet. Fler sjöar, bland annat på Ljusterö, är engagerade i projektet sedan tidigare och över 20 intresseanmälningar har inkommit.
– Många av dem har svaga bestånd som de vill förbättra. De vill ha handfasta tips. Vi vill ju ha precis det lokala engagemanget och bygga upp projektet på sikt för att bevara och rädda flodkräftan. Målet är att hela Stockholms skärgård ska vara ett skyddsområde för flodkräfta, säger Niklas Sjöberg.