Spänning, intriger, problemlösning och oväntade utgångar. Nej, det är inte deckargåtor vi pratar om, utan släktforskning. En företeelse som har fått ett rejält uppsving sista tiden. Nyligen startade Roslagens släktforskarförening en ny sektion på Ljusterö.
Kanske har det med teveprogram som ”Vem tror du att du är”, och ”Allt för Sverige” att göra, eller så handlar det om den ständigt ökande inflyttningen till städerna. Vad det än beror på så ökar intresset för släktforskning, sedan några år tillbaka, i hela landet.
Sedan 1989 har Roslagens släktforskarförening bedrivit kurser i släktforskning i både Vaxholm och Åkersberga. Nu har ytterligare en sektion bildats på Ljusterö, som därmed har fått 17 nya släktforskare. Totalt har föreningen drygt 220 medlemmar:
– Många som börjar blir fast, säger Östra Lagnöbon Tore Österman som startade den nya Ljusterösektionen:
– Jag hade hållit ett par kurser i släktforskning på ön och kände att det var dags för en egen sektion på ön, fortsätter han.
För Tore Österman är släktforskning ett fullgott alternativ till korsord och soduko för pensionärer som vill hålla knoppen alert:
– Många tror att släktforskning bara handlar om att trycka på en knapp på datorn och så blir man serverad svaret. Men det är en hel del jobb med släktforskning, och lite bra för oss äldre att hålla på med för att få hjärnan att fungera bra. Sedan är det också otroligt mycket mer spännande att hålla på med släktforskning än att läsa deckare, säger Tore Österman som trots det är en stor deckarfantast.
Och visst finns det likheter. Tore har bland annat hittat ett antal mördare längre bak i sina släktled, varav en av dem var den siste person i landet som avrättades med giljotin. Men han har också hittat betydligt framgångsrikare släktingar, som Runmaröbon och Nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer.
– Hans förfäder fanns på Husarö, så vi har en släktrelation. Sånt är kul, att kunna klä personer från historien med händelser, säger Tore Österman.
Många släktforskares dröm är annars att vara släkt med Gustav Vasa, något som Tore faktiskt är:
– Jag hittade en kvinnlig förmoder som gifte sig med en Oxenstierna, vilket i rakt nedstigande led går till Gustav Vasa.
Den nya tekniken har gett släktforskningen enorma möjligheter. Att släktforska behöver inte längre vara synonymt med att resa land och rike runt och gräva i gamla arkiv. Det enda man behöver numera är en dator med internetuppkoppling och ett program för 500-700 kronor, där finns flera att välja mellan. Programmen har samtliga kyrkoarkivalier avfotograferade, där födda, gifta och döda finns med, så långt tillbaka i historien som kyrkoböckerna sträcker sig. Dessutom krävs ett registreringsprogram, för ungefär samma kostnad, där man registrerar de uppgifter man har letat fram. Denna procedur går även att göra i fria program på nätet, men då har man inte samma möjligheter att reglera vad man delar till andra.
– I dagsläget kan du göra allt hemma på datorn. Men det finns fortfarande uppgifter som man behöver leta efter på arkiven. Senast igår var jag iväg till stadsarkivet för att leta efter en polisrapport på den där mördaren som giljotinerades. Det var en lunta med en tjocklek på mer än en decimeter att leta igenom, säger Tore Österman och förklarar att utifrån det man hittar tack vare datorprogrammen finns ytterligare en rad efterforskningar som går att göra ”fysiskt”.
De arkiv som är intressanta är bland annat Riksarkivet, stadsarkiv i olika städer samt Krigsarkivet.
Varför släktforskning växer i landet tror Tore Österman dels handlar om flera populära teveprogram nyligen, där bland annat kändisar har fått chansen att titta närmare på var de egentligen kommer ifrån, och del:
– Att söka sina rötter är något genetiskt, en drift att vilja veta var man kommer ifrån och har för bakgrund. Men man hittar det inte hos 20-åringar. Jag tror att för att känna dig själv så måste du känna din bakgrund. Man märker det hos väldigt många människor, de vill veta vad de har för blod i ådrorna.