Redan 2011 fanns misstankar om att en främmande ubåt befann sig i Kanholmsfjärden. Det visar uppgifter från ett civilt undervattensprojekt i området, som Skärgården har tagit del av. Bland annat hittades kilometervis med koppartråd, liknande typen som används för målstyrda ubåtstorpeder.
Enligt Försvarets uppgifter från i söndags är Kanholmsfjärden intressant för främmande makt. Uttalandet grundar sig på iakttagelser vid i ett och samma område vid Kanholmsfjärden genom åren.
Uppgifter från ett civilt undervattensprojekt i Kanholmsfjärden, som Skärgården har tagit del av, kan vara en av dessa. Företaget Webap har i flera år drivit en pilotanläggning på Kanholmsfjärden i ett försök med syresättningspumpar för havsbotten. Senhösten 2011 inträffade en incident vid pumpen, som förstörde pumpaggregatet. Projektledare Christian Baresel förklarar:
– Hela anläggningen hade snurrats flera gånger så att förankringslinorna gick sönder, vilket inte ska kunna ske på naturlig väg, säger han.
På botten bland utrustningen hittade personalen även kilometervis med hoptrasslad koppartråd:
– Tråden hade trasslat in sig i pumpen som gick varm och skar, säger Christian Beresel.
Bland personalen finns flera personer med en bakgrund inom marinen. De kunde identifiera den tunna koppartråden till att komma från tunga torpeder för ubåtar, där koppartråd används för att målstyra torpeder.
Företaget lämnade prover på tråden till Försvaret tillsammans med en anmälan att en ubåtsövning hade orsakat skador på pilotanläggningen i Kanholmsfjärden. Kontakt togs även via telefon med försvaret:
– Att det skulle kunna vara en undervattensfarkost som hade åstadkommit skadorna var en möjlighet, var Försvarets svar, de sa muntligt att det kanske rörde sig om en främmande ubåt, säger Christian Baresel.
Han höll dock inte för otroligt att det skulle kunna röra sig om en ubåtsövning höll då projektet bara några månader tidigare hade haft påhälsning av två svenska ubåtar som stannade till för en titt på pumpen.
Något Försvaret förnekade i sitt första svar på företagets anmälan, där det uppgavs att någon ubåt inte hade varit i området på över ett år. Efter att företaget skickade bilder tagna den där augustidagen då ubåtarna besökte projektet tvingades Försvaret dock erkänna sitt misstag.
Ett halvår efter incidenten, i maj 2012, kom ett slutligt svar från Försvaret till Webap. Där medges att Kanholmsfjärden under flera år har utnyttjats av första ubåtsflottiljen för torpedskjutning och provturer, senast i oktober 2011. Men därefter hade ubåtsflottiljen inte bedrivit någon verksamhet på Kanholmsfjärden. Dessutom var Webaps anläggning känd av den ubåt som fanns i området hösten 2011.
En intern utredning visade att det minsta avståndet mellan pilotanläggningen och ubåten varit 650 meter. Utredningen uteslöt därmed att en svensk ubåt hade orsakat skadorna på Webaps anläggning. Christian Baresel säger så här på frågan om vad han tror om incidenten, ifall det rör sig om en svensk ubåt på jakt efter främmande ubåtar, en hemlig övning eller att trådarna kommer från en främmande farkost:
– Att de kommer från en ubåt är en teori, men vi har ju inte hittat torpeden som hänger ihop med trådarna. Och varför skulle en svensk ubåt provskjuta med såna torpeder här, kan man fråga sig.
För Webaps del var det andra gången som utrustningen blev förstörd. Vid en pumpanläggning i Hanöbukten hände en liknande incident senhösten 2010:
– Den 20 ton tunga pumpanläggningen började plötsligt driva, fastän det var stilla. När vi undersökte saken visade det sig att förankringslinan, som ska tåla upp till 200 tons belastning, hade gått av flera meter under ytan, säger Christian Baresel och fortsätter:
– Det finns inte en chans att linan skulle kunna gå av, och varför den gjorde det har varit omöjligt att reda ut. Att det rörde sig om en ubåt var inte en omöjlig förklaring från vår sida, även om Försvarsmakten inte höll med, säger han.