Ljusteröborna mötte makten

Date:

- Advertisement -

Frågan kring den kommunala marken och hur den kan, bör och får användas stod i centrum för diskussionen när Österåkers styre bjöd in till öppet hus på Ljusterö.

Trots ymnigt snöfall hade närmare 50 personer tagit sig till Hembygdsföreningens museigård på Ljusterö där kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M) höll öppet hus med frågestund i förra veckan.

I fokus bland frågorna stod bland annat bristen på förskoleplatser, något som på sistone fått kritik vilket Skärgården rapporterat om. Kritiken har handlat om att det först nu görs en förstudie om utökning eller byggnation av ny förskola, trots att det i kommunens egna prognoser varit tydligt i flera år att antalet barn på Ljusterö beräknas grovt räknat fördubblas fram till 2030. En kortsiktig lösning som nu implementeras är att ta delar av fritidshemmets lokaler i anspråk och låta skolbarnen gå på fritids i sina skolklassrum. Samtidigt finns tankar på att använda de bostadslängor som ligger bakom förskolan som ytterligare en provisorisk lösning.

Men om man vill bygga en ny förskola, vilket jag förespråkar för att möta dagens krav på en modern förskola, så är min åsikt att det är resursslöseri att göra en mellanlandning och omvandla boenden till förskola, sa rektor Maria Lundin under mötet.

Frågan kring vilken mark på ön som kommunen har tillgång till för olika syften, till exempel lekplats, gång- och cykelvägar eller företagsverksamhet, diskuterades också.

Att ställa upp med mark är inte en kommunal kärnuppgift. Det får vi inte göra enligt kommunallagen, för det blir särskilt gynnande. Vår uppgift är att matcha markägare med de som har behov, det gör vi genom näringslivsträffar och näringslivs- och arbetsmarknadsenheten som arbetar tillsammans med Bygglov. Men ofta har man på Ljusterö löst det där själva. Boende på ön vet själva bättre vilka behov som finns än en tjänsteman på kommunen, sa Michaela Fletcher.

Hon öppnade dock för att kommunen skulle kunna arrendera mark, till exempel för en lekplats. Det skulle innebära att privata markägare inte behöver ansvara för drift och underhåll, något man uppger hittills har satt käppar i hjulet.

Det var något nytt. Vi har hört i 25 år att kommunen inte vill arrendera, kommenterades från en person i publiken.

Flera uttryckte frustration och en känsla av att Ljusterö inte prioriteras och att kommunal service tar lång tid att få på plats, samtidigt som mycket utveckling sker på fastlandssidan.

11 IMG_9819Det känns som att det händer väldigt mycket i de centrala delarna av kommunen. Där prioriteras det, och man lyser upp sträckor med fina blommor. Samtidigt utger man sig för att vara en stolt skärgårdskommun, men vi har inte en växt här ute, sa Deziree Bergström.

Ni är 1800 fastboende här, kanske snart 1900, medan 38 000 bor i centralorten, invände Michaela Fletcher, vilket fick mothugg med att befolkningen på ön tiodubblas på somrarna. Sommargästerna betalar dock inte kommunalskatt, kontrade Michaela Fletcher.

De nyttjar ändå våra verksamheter och får vår ö att leva, menade Deziree Bergström.

Bristen på gång- och cykelvägar är en fråga som dryftats i många år på ön.

Vi som kommun kan inte helt finansiera gång- och cykelvägar. Är det något parti som säger att de ska göra det, rösta på dem då och se hur det går för kommunens ekonomi. Vi kan vara med och delfinansiera, men vi får inte bygga på Trafikverkets områden hur gärna vi än vill. Jag hör att ni är frustrerade och ledsna, men kommunen måste följa lagarna, sa Michaela Fletcher.

Trots den bitvis heta stämningen och skarpa tonen verkade många efteråt nöjda.

Det var ett bra möte, bättre förberett än det förra. Det är dags att Ljusterö får mer plats på kommunens agenda. Man kan inte bara släcka bränderna, utan man kan ju också attrahera fler att flytta hit om det finns en fin lekplats och en förskola, sa Deziree Bergström.

Jag tar med mig att det finns ett stort engagemang och en vilja här som är fantastisk. Det är jättebra att man vill något i sin bostadsort, sa Michaela Fletcher efteråt, och fortsatte:

Sen är det klart att det kan finnas olika kännedom om vad kommunens uppgift är och att man kan ha olika uppfattningar om vad man tycker att kommunen ska göra

Populärt

Fler artiklar i samma kategori
Related

Sex båtlinjer ska elektrifieras

Sjötrafik. Fram till 2035 ska pendelbåtar vara elektriska. Region Stockholms...

Vaxholm ska vara ett nav i Stockholms skärgård

Vaxholm är en fantastisk resurs för Stockholms skärgård. Och...

Närtrafik skulle kunna öka tillgången till transporter i skärgården.

I dag påverkas många skärgårdsbors livssituation av tillgången –...

Vattenbrist hotar skärgården

Det kan bli brist på vatten på öarna i sommar. Grundvattennivåerna i skärgården är långt under de normala för årstiden.