Biodling, konsthall, kafé, barnverkstad, visningsträdgård, stickkafé, chokladprovning, konsthantverk och antikviteter. Ja, Länsmansgården utanför
Åkersberga har de senaste åren utvecklats till rena rama kulturnavet i Roslagen. Och det är också målet, när konstföreningen i vår ger sig in i nästa stora projekt på gården.
I november stod äntligen renoveringen av det gamla stallet och lagården på Länsmansgården klar. Gården fick då sitt efterlängtade kafé, inrymt i den vackra lokalen där kaféborden omgärdas av timrade stockar, öppen upp i nock där det gamla spåntaket tittar fram mellan takbjälkarna. Här ska det varje helg året om serveras ekologiskt fika till gårdens besökare. Och de är redan många.
– Vi har målsättningen att bli ett besöksmål för hela Stockholms län, och ännu längre bort, säger Torill Findeisen, ordförande i Österåkers konstförening vilken äger gården.
Chanserna att nå målet är goda. Gården utgör i dag en oas, en inbjudande sörgårdsidyll där den ligger i utkanten av Åkersberga. I mitten tronar det praktfulla boningshuset, byggt under 1730-talet, med många gamla inredningsdetaljer bevarade. Runt huset slingrar sig anlagda trädgårdsgångar. Bakom huset tittar lagården och stallet fram, liksom konstgalleriet och närmast vägen två mindre, gamla, timrade byggnader som huserar både antikviteter och konsthantverk.
– Det är helheten som gör vårt besöksmål attraktivt, vi har så mycket samlat på en och samma plats. Här finns biodling, barnens trädgård, konsthantverk, verkstad för barnen, dockteater, musikaftnar, marknader, konstutställningar, kafé och mycket mer. Något för alla helt enkelt, säger Torill Findeisen som menar att gården fyller ett behov hos människor:
– Det har saknats en sådan här plats i Åkersberga, det har inte funnits någonstans att åka på helgerna. Gården fyller bland annat ett stort behov så genom att man inte behöver lämna kommunen. Men vi är bara i vår linda än, det blir bara mer och mer, fortsätter hon.
I och med att lagården blev färdigrenoverad i november, så att kaféet kunde flytta från det lilla utrymme det hade i boningshuset, nåddes en milstolpe. Dels frigjordes utrymme till att anordna betydligt fler barnaktiviteter, dels gav det större kaféet nya möjligheter och en rejäl dos ny energi för föreningen.
– Det var väldigt roligt att vi kunde rädda lagården och stallet så att vi kunde behålla gårdsmiljön komplett. Vi har lyckats med detta genom stöd från Österåkers kommun, länsstyrelsen, allmänna arvsfonden och privata donationer. För att sätta gården ytterligare på kartan har vi tagit fram ett eget tunnbrödsrecept, det kommer även ett eget bakverk Vi har även satt igång med att forska om gårdens historia vilket kommer att utmynna i en skrift. En ny insamling har också startats för att kunna restaurera det gamla boningshuset, säger Torill Findeisen.
Den som månar om gamla hus har nämligen möjlighet att köpa in en timmerstock eller två och på det sättet bidra till renoveringen av boningshuset. Det går även att köpa lotter eller rentav bara skänka en slant.
Gårdsmiljön huserar nu alltså både Åkersberga trädgårdsförening, Naturskyddsföreningen och bioodlarföreningen, liksom inte mindre än tre utställningslokaler. Konstföreningen har även ett tätt samarbete med ortens hembygdsförening. En röd tråd i verksamheten är förstås konsten och konstföreningen anordnar täta utställningar, året om.
– Vi ställer enbart ut professionella konstnärer, från hela Sverige, men även från utlandet. Vi är kända för att hålla en oerhört hög kvalitet, samtidigt som vi även anordnar andra utställningar där vi ger kommande konstnärer möjlighet att ställa ut, förklarar Torill Findeisen.
Härom veckan hölls årets första vernissage, med verk från konstnären och bildläraren Anders Skarin som skapat en utställning med pensel, såg och en massa spill efter en fiol- och nyckelharpsbyggare i Sörmland. Själva galleriet byggdes på 1990-talet med hjälp av Österåkers kommun och sponsorer, och smälter fint i gårdsmiljön i dag. Här stod tidigare gårdens vagnslider.
Namnet Länsmansgården är inget påhitt, utan kommer sig av att gården fram till 1900-talets början var bostad för kronolänsmannen. Den sista personen med den titeln var Ernst Colliander som bodde i huset fram till 1920-talet. Efter honom flyttade konstnären Erik Hallström in, med sin stora familj om sju barn och hustru. Efter det höll en ridskola till på gården, fram till 1977, då konstföreningen tog över.
Målet för 2015 är nu att ta sig an det gamla boningshuset på ett kulturhistoriskt sätt med gamla metoder, vad det än månne innebära:
– Vi tar in priser för renoveringen just nu, vi får se vad vi får ihop. Vi har hållit huset obokat mellan maj till oktober, så vi hoppas kunna börja så smått redan i vår, säger Torill Findeisen som medger att fasaden inte ser så rolig ut i dag, men:
– Vi kommer inte att börja med den. Det första blir att ta upp golven för att titta vad som finns under, isolera och sedan lägga tillbaka samma golv. Vi kommer även att behöva lyfta upp huset eftersom det hänger på en berghäll idag vilket gör att det har satt sig ordentligt. Anledningen till att vi måste börja där är att vi vill att huset ska stå i minst 200-300 år till.