Utmaningarna för skärgårdskommunerna i händelse av kris eller krig är stora, med tusentals öar i en utspridd geografi och en befolkning som väntas öka explosionsartat när många fastlandsbor tar sin tillflykt till öarna.
– Vi kommer aldrig klara oss utan frivilligheten, säger Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö kommun med uppdrag att stärka det civila försvaret.
Utanför brandstationen i Mölnvik på Värmdö råder febril aktivitet. Ett dieseldrivet reservaggregat brummar, lampor på långa ben monteras ihop och ett stort tunnelformat, militärgrönt tält börjar ta form på gräsmattan. I dagens fiktiva krisscenario är det mitt i smällkalla vintern, och en mobil trygghetspunkt ska etableras ute på Runmarö i anslutning till lanthandeln. Samtidigt testas allt från kommunikation och ledningssystem till MC-ordonnanser och väderrapportering.
– Det är första gången på länge nu som vi kör hela organisationen. Vi kallar det “pröva och öva”, vi vill pröva vad som funkar och vad vi kan, berättar Ruben Palmblad, övningsledare från NVRS, Nacka-Värmdö räddningssällskap.
Trygghetspunkter, som vissa men inte alla kommuner valt att etablera, är till för medborgarna och är en plats att samlas vid vid olika sorters kriser till exempel under ett långvarigt elbortfall då kanske även kommunikationen slås ut.
– Där ska man kunna få information från kommunledningen om vad som händer. Men också laga mat, få varmt vatten, ladda mobiler och få enklare sjukvård. Vi ser hur trygghetspunkterna har varit otroligt viktiga i till exempel Ukraina, säger Johan Berglind.
Den mobila trygghetspunkten kan fungera som ett komplement till de fasta. I Värmdö finns fyra fasta trygghetspunkter etablerade på fastlandet i samverkan med Svenska kyrkan, och under året har Johan Berglind jobbat med att identifiera fasta trygghetspunkter även ute på kommunens sex kärnöar.
– Det ser lite olika ut på de olika öarna. På en del öar äger vi själva lokalerna, på andra är det till exempel bygdegårdsföreningen som äger. Vi skulle egentligen kunna starta upp en trygghetspunkt idag, men vi behöver formalisera det här.
Bland annat jobbar man för att öarnas trygghetspunkter ska utrustas med reservkraft, reservbelysning, mat för ett par dygn och hygienmöjligheter.
– Vårt mål är att fylla en container som ska stå ute på plats. Vi har en tanke om att brandvärnen på öarna ska kunna starta igång och underhålla materielen, bygdegårdsföreningarna ha de mjuka varorna och så förstärker vi med det här gänget, säger Johan Berglind och nickar mot det tiotal frivilliga i gula västar från NVRS som just nu jobbar med att resa tält.
Förutom NVRS, bygdegårdsföreningarna och brandvärnen jobbar Värmdö kommun även tillsammans med Frivilliga radioorganisationen FRO, Frivilliga resursgrupper FRG, Frivilliga radioamatörerna och Sjövärnskåren, som bland annat ska kunna bistå med transporter till sjöss.
– Förhoppningsvis får vi Sjövärnskåren etablerade med en bas på Djurö, som kan bli vår kommunala resurs men också en länssresurs som alla kustkommuner från Norrtälje till Nynäshamn ska kunna avropa.
Johan Berglind tycker sig se en förändring i allmänhetens attityd i och med det skärpta säkerhetsläget, vilket också har intensifierat kommunens arbete.
– Jag märker en större förståelse och ett större engagemang. Det är många som levt länge med det här engagemanget, men kanske känner att man inte blivit lyssnad på. Nu får de visa sina kunskaper och förmågor. Vårt jobb i kommunen, som har det geografiska områdesansvaret, är att samordna det här före, under och efter en kris. Där väljer varje kommun hur man vill göra, men jag är helt övertygad om att vi som kommun aldrig kommer att klara oss utan frivilligheten, säger Johan Berglind, och fortsätter:
– Det finns många egna initiativ, men vi behöver ha dem under våra vingar och ha lite ordning, samtidigt som vi kan ge dem smörjmedel med utbildning och kanske lite pengar.
Vilka är de största utmaningarna i beredskapsarbetet?
– Det är många grejer som ska ske skyndsamt. I Sverige börjar vi på en ganska låg nivå. Vi har varit världsbäst på civilförsvar under en lång period med skyddsrum och allt, men ladorna är tomma och nu ska vi bygga upp den förmågan igen. Då handlar det om att hellre göra något till 80 procent än att vänta på att det ska bli 100.
Det är delvis en ekonomisk fråga, även om Johan Berglind menar att pengar finns, det handlar bara om att omdisponera dem:
– Vi får pengar från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap), men de är öronmärkta för utbildning och övning. Vill jag handla ett reservkraftverk så måste jag in i politiken, och då är det budgetprocesser och sånt. Då är vi framme hösten 2025 innan jag kan gå och handla.
En annan utmaning som Värmdö och övriga skärgårdskommuner står inför, jämfört med andra kommuner, är den stora utflyttningen som väntas ske i händelse av kris. Även om de flesta skärgårdsbor redan är väl förberedda på saker som strömavbrott, så räknar Johan Berglind med att många fler kommer att behöva kommunens stöd.
– Det märkte vi ju under pandemin, hur många fler hemtjänstkunder vi fick då.
Ruben Palmblad instämmer:
– Det är en helt annan scenariobild än om vi jobbar i Nacka, som är mer av en stad nu med tunnelbanan som kommer. I Värmdö har vi mycket högre krav på mobila resurser och att vi ska kunna flytta på oss, och att även ledningsplatser ska kunna vara mobila. Visst pratas det mycket om fasta trygghetspunkter, men det är en fördel om man kan arbeta just där krisen är.
I beredskapsarbetet delas kommunen in i civilzoner, samma som räddningstjänstens områden för ärendehantering.
– Till exempel är Runmarö en egen civilzon, och Svartsö och Nämdö. I civilzonerna finns det olika förmågor, till exempel lanthandlare, skolor, bygdegårdar, näringsliv och så vidare. De gör att det blir enklare att driva stab, då kan man ha en civilzonsledare som känner till området och håller kontakten med kommunhuset, säger Johan Berglind.
Men det är inte bara mat, värme och kommunikation som behöver fungera. Även normal kommunal service måste kunna upprätthållas, särskilt om krisen blir långvarig.
– Det man inte pratat så mycket om hittills är hur socialtjänsten ska fungera under höjd beredskap. Socialtjänstlagen följer med ända in i kriget, och vi som kommun har ansvar för omsorgen om människor som befinner sig här. Då kan det bli ansträngt. Om vi ska samverka mellan socialtjänsterna i länet då, så att vi får över personal från de stadsdelar som töms, eller hur vi gör – det vet jag inte, säger Johan Berglind.
Skulle Sverige och Stockholm bli anfallna av en främmande makt tror Johan Berglind att det framförallt kommer att handla om IT- och cyberattacker.
– Vår vardag kan vändas upp och ner. Kanske blir det långvariga elbortfall, kanske funkar inte internet, kanske kommer det inget drivmedel ur pumparna. Då är det många som drabbas, och då gäller att vi har en god inställning, hjälper varandra och är goda grannar. Och ju fler som klarar sig ute i sina stugor, desto bättre kommer vi som kommun att funka.
Fakta/TRYGGHETSPUNKTER I SKÄRGÅRDSKOMMUNERNA
Norrtälje:
• Norrtälje Brandstation, Alestavägen 4 vid södra infarten
• Rimbo, Verkstadsvägen 7
• Hallstavik, Gottstavägen 24
• Älmsta, Videvägen 12
• Blidö, Fagernäsvägen 1 (vid färjeläget)
Österåker:
• Inga fasta trygghetspunkter ännu, men det är beslutat att sådana ska utvecklas på strategiskt lämpliga platser.
Vaxholm:
• Campus Vaxholm
Värmdö:
• Församlingsgårdarna i Djurö Möja Nämdö församling, Gustavsberg Ingarö församling och Värmdö församling.
• Finns ytterligare behov så finns kommunens fastigheter i form av sporthallar tillgängliga.
• Tilltänkta trygghetspunkter på öarna: Nämdö bygdegård/skolan, Sandhamn skola, Svartsö bygdegård, Runmarö bygdegård, Möja sporthall/skolan.
Haninge:
• Inga fasta trygghetspunkter, men kapacitet att sätta upp mobila trygghetspunkter om behov skulle uppstå. En utredning pågår vad gäller behovet av framtida eventuella fasta trygghetspunkter.
Nynäshamn:
• Nynäshamns gymnasium, Kvarnvägen 4
• Stora Vikas idrottshall, Bondängsvägen 1
• Sunnerbyhallen i Sorunda, Väggarövägen 201
• Vanstaskolans idrottshall, Ösmo centrum 6
Länet:
• Länsstyrelsen arbetar samtidigt med att etablera SOT-punkter (Service- och trygghetspunkter) i Stockholms skärgård på tre pilotöar: Arholma, Sandhamn och Möja. En SOT-punkt är inte ännu klart definierad, men en lägstanivå är att det ska finnas året-runt-öppen livsmedelsbutik och drivmedelsanläggning, det ska gå att drifta servicen med reservkraft och den ska kunna utgöra informations- och kommunikationsnod och ledningsplats vid en störning.
