KRÖNIKA. När Norrtälje nyligen presenterade sitt landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram sade kommunstyrelsens ordförande, Bino Drummond (M), att ett av de främsta målen är att fler ska kunna bo permanent i skärgården.
Det är alltid bra när politiker har visioner och vågar sätta ribban högt men samtidigt måste det finnas en rimlig möjlighet att omsätta ambitionerna i praktiken. Kanske har Drummond den sällsynta förmågan men det är tveksamt om kommunens nya utvecklingsprogram är den verktygslåda han behöver till det.
Som i de flesta strategier målas även framtiden i Norrtäljes landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram med bred pensel och så särskilt specifik blir den inte vilket också Bino Drummond tillstår.
Enligt programmet ska skärgårdsperspektivet genomsyra den kommunala verksamheten och en av framgångsfaktorerna för tillväxten på öarna är grundläggande service. Norrtälje skriver vidare att det finns särskilt gynnsamma förutsättningar för att leva, verka och bo i kommunens skärgård. Samtidigt konstateras i programmet att skärgården har delvis andra förutsättningar och att det därför krävs särskilt fokus på att underlätta för att bo och verka på öarna. Inte minst för att attrahera barnfamiljer att bosätta sig där.
Likt ett mantra upprepas budskapet i programmet på flera ställen: ”För att kunna bo och verka i skärgården är det avgörande att det finns godtagbar service för alla skeden i livet”.
När det gäller glesbygdsskolornas framtid är programmet mer tvetydigt.
Kommunen konstaterar att det är viktigt att värna skärgårdsskolorna för att kunna behålla och stimulera en långsiktig befolkningsutveckling. Samtidigt skriver man att det varken finns ekonomiska eller verksamhetsutvecklingsmotiv för att bibehålla en skolstruktur med allt för små skolenheter.
Meningen är att planen, som ska gälla till 2030, årligen ska ses över och att konkreta ärenden i samband med det följs upp. Sådana lär det inte finnas brist på och en utmärkt plats att börja jobba med är Gräskö och Lilla Gräskö där servicen med skolskjutsar lämnar en hel del att önska.
Med byten och väntetider har en del av barnen upp till 23 timmars resväg till skolan varje vecka. På Lilla Gräskö finns tidvis ingen skolskjuts alls och där förväntar sig kommunen att föräldrarna själva ska ordna med den detaljen fast det i praktiken är omöjligt för dem.
I sitt skärgårdsutvecklingsprogram kallar sig Norrtälje kommun ”Sveriges populäraste landsbygd”. Om ni frågar mig så finns en hel del att göra för att man ska nå dit.
