Lite i skärgårdens bakvatten vid Blistafjärden innanför Gålö står Årsta slott stillsamt tronande. Verksamheten kring slottet har under senare år fört en tynande tillvaro, men förändringens vindar sveper nu över den vinterkarga slottsparken.
Det råder ett bedrägligt lugn kring gårdsplanen utanför Årsta slott. Bakom väggarna pågår ett intensivt arbete för att förbereda för helgens festligheter. Till veckan kommer dessutom lunchserveringen att start igen efter vinteruppehållet och det är mycket att hålla reda på för restauratörerna Martina och Christer Söderberg.
Årsta slott har varit ett långvarigt bekymmer för ägaren Haninge kommun. Det har varit svårt för arrendatorer att nå lönsamhet och slottet är i behov av renovering. Fönster håller på att ruttna bort och fontänerna i parken växer igen. Inom de närmaste 2-5 åren krävs en investering på knappt två miljoner kronor för att hålla slottet i skick.
Kommunfullmäktige i Haninge har beslutat att se över hur man kan öka attraktionen kring slottet som, till skillnad från exempelvis närbelägna Häringe slotts mer flärdfulla framtoning, hamnat i skymundan.
– Det är en kulturhistoriskt intressant miljö och en tillgång för kommunen på många sätt. Fler Haningebor förtjänar att uppmärksamma Årsta slott och dess historia, säger kommunstyrelsens ordförande Meeri Wasberg (S).
Förra året genomfördes en undersökning av möjligheterna att utveckla området och det är stora förändringar som kan vänta. Bland annat föreslås att bostäder byggs på området, en handelsträdgård anläggs och att slottet utökas med hotellverksamhet. Kommunstyrelsen beslutade nyligen att man skulle gå vidare med de huvudförslagen i rapporten. Förändringarna kräver stora investeringar och kommunen ska nu försöka hitta aktörer att samarbeta med, alternativet hade istället varit att sälja slottet.
– Vi måste se till att fler personer vill besöka slottet. Behovet av att ha övernattningsmöjligheter skulle göra det mer attraktiv. Det vore olyckligt om Årsta slott skulle bli ännu en privatbostad och därmed riskera att tillgängligheten fö
r allmänheten minskar, säger Meeri Wasberg.
Årsta slott har anor från 1600-talet, med sin egna speciella historia, men hade kunnat vara ett slott i mängden om det inte vore för att en av Sveriges främsta kulturpersonligheter vuxit upp där. På övervåningen finns ett museum med porträtt, böcker, konstverk och andra föremål som tillhört författaren Fredrika Bremer. Gunnel Stenqvist, ordförande i Årstasällskapet för Fredrika Bremerstudier hoppas att en nystart för slottet också b
lir en nystart för Fredrika Bremer.
– Hon är den moderna romankonstens moder, hon kämpade för jämställdhet och rättvisa och blev en portalgestalt inom kvinnorörelsen. Årsta slott var otroligt betydelsefull i hennes liv, det är kulturhistoriskt värdefullt. Museet måste kunna vara öppet och tillgängligt, säger Gunnel Stenqvist.
Föreningen har genomfört många aktiviteter såsom visningar, teater och litterära salonger. I parken har man skapat slottsstigar som berättar om slottets historia och Fredrika Bremer. Gunnel Stenqvist berättar om författarinnans betydelse i samma andetag som drottning Kristina och heliga Birgitta. För henne är det en självklarhet att Fredrika Bremer ska fortsätta vara en del av slottets framtida utveckling.
Vad framtiden har i sitt sköte för Årsta slott återstår ännu att se. Det finns för närvarande en politisk enighet om att behålla det i kommunal ägo och enligt förslaget bör även Fredrika Bremer fortsättningsvis få vara en del av dess miljö.
FAKTA
Fredrika Bremer (1801-1865)
Född i Åbo, Finland, Uppvuxen på Årsta slott, Haninge
Romandebuterar 1828, översatt till över 12 språk.
Startar skolor och föreningar för barn och utsatta.
Pionjär inom fredsrörelsen
En portalgestalt inom kvinnorörelsen. Hennes mest kända verk Hertha (1856), tarupp frågan om kvinnans myndighet och rätt till självbestämmande.
Årsta slott
Huvudbyggnaden byggd 1660-1667. Byggherren var amiral Claes Hansson Bielkenstierna, i vars släkt slottet stannande till 1676. Stor ombyggnad interiört skedde på 1910-talet av dåvarande ägaren Gustaf Cedergren.
1966 övertogs slottet av exploateringsbolaget Prosako. Avsikten var att skapa ”Årstastaden”, ett svar på områden som Täby och Danderyd. Idag är slottet omgivet av golfbanor och ägs av Haninge kommun.
Källa: Årsta slott – en kulturskatt i Haninge av Gunnel Stenqvist och Gunnel Furuland
