KRÖNIKA. Rödlöga, sommaren 1982
En pojke på fem år springer på de varma klipporna och leker att en badmintonracket är en gitarr. Hans föräldrar har sagt att teven inte fungerar på sommaren. Bara vissa fredagskvällar tittar de på 12-volts-teven hos en tant som har hus med teve mitt i byn. Då samlas en hel skock ungar framför den lilla apparaten som bara visar programmen i svartvitt. Mycket andra bekvämligheter och nöjen som kräver el finns inte. Det lilla kylskåpet går på fotogen, liksom lamporna.
Pojken minns den stora händelsen när Rödlögaboden några år senare, 1985, fick ett eget elverk för att driva belysning och kylar. Än idag står ett elverk och brummar på butikens baksida och drivs av diesel.
Rödlöga, sommaren 2022
Livet lunkar på ungefär som det alltid gjort på ön, om än med något fler bekvämligheter. Dieselaggregatens brummande bredvid husfasaderna har fått sällskap av solceller på hustaken och små vindkraftverk. Det är svårt att 2022 lura barnen att teven inte fungerar. Trots avsaknaden av el via kabel går det bra att titta på teve eller ladda telefonen för att kunna kommunicera med omvärlden. Samtliga Rödlögabor lever fortfarande enligt i princip lika förutsättningar: det måste hushållas med den energi man har.
Men nu har frågan om elnät lyfts av en relativt nyutflyttad familj och ytterligare några fastighetsägare är intresserade av elanslutning. Familjen som ansöker menar att elen solcellerna producerar inte räcker den mörka årstiden, och vill kunna nyttja stället året om, leva på ön oberoende av fossila bränslen. Elens fördelar och nackdelar diskuteras på ön och bland de röster som hörs mest är budskapet tydligt: Vi vill inte ha el på Rödlöga. Det förändrar öns unika karaktär – för alltid. Fastighetsägarna är inte intresserade av att kapitalisera på sina älskade fritidshus som många vistats i i generationer. Ett annat argument som framförts är att frågan inte handlar om bakåtsträvan. Vi får inte tillbaka ett Rödlöga 1952 eller 1982. Men det går att leva med tidsenliga, smarta energilösningar, som inte innebär ett oåterkalleligt ingrepp i naturen – och på kulturen.
Rödlöga är, liksom grannön Svartlöga som också saknar fast elanslutning, klassat som riksintresse. Trots det behandlas ansökan om att uppföra en nätstation i Rödlögaskärgården som vilken bygglovsansökan som helst av Norrtälje kommun. De öar som sedan länge faktiskt har el är desto fler. Att det trots allt finns öar som 2022 fortfarande saknar el beror troligen på att ingen där är eller någonsin har varit intresserad av att dra el till ön. De vill fortsätta visa barnen hur ölivet går till – där alla har ungefär lika mycket, eller lite. Att det går alldeles utmärkt att spela gitarr på en badmintonracket och inte ett Playstation. Kan det inte få förbli så?
Josefine Sälstrand
