De har bland annat planterat plommonträd, odlat grönsaker och besökt ekogårdar. Eleverna på Ljusterö skola har under hösten haft maten i fokus under lektionerna.
Det är fullt fokus på mat just nu i Ljusterö skola. I augusti startade projektet ”från jord till bord”, ett projekt som syftar till att göra eleverna på skolan mer medvetna om kopplingen mellan mat och miljö.
– Hela projektet initierades av föräldrar. Tanken är att kunskapen om hur ekologiska processer ser ut ska genomsyra skolarbetet i alla åldrar och ämnen från årskurs sex till nio, säger läraren Ylwa Pousette.
Projektet är uppdelat i olika temadagar och eleverna har bland annat besökt Idholmens gård på Finnhamn för att se hur man där jobbar med ekologisk djurhållning.
– Jag köpte vanliga grönsaker och tog med mig dit. När vi jämförde dem med hennes grönsaker var det ganska klockrent vilka som var ekologisk odlade. De ekologiska grönsakerna smakade mer. Vi lärde oss massor under de dagarna, säger Ylwa Pousette.
– Jag blev förvånad att det var så stor skillnad i smak mellan potatisarna, inflikar eleven Molly Närvä.
En annan sak man lärde sig under besöket var att begreppet ”frigående” höns, egentligen inte är vad det låter som.
– Man tänker sig hönor som rör sig fritt, men man får ha nio hönor per kvadratmeter. Det visste inte jag, säger Ylwa Pousette, som berättar att man på Idholmens gård hade hönorna i en husvagn som ibland flyttades runt.
Eleverna har planterat tio fruktträd utanför skolan. Man har även satt vitlök och persilja i pallkragar och gula ärtor i mjölkkartonger inomhus.
– De äldre eleverna grävde ner träden och de yngre barnen har satt gula ärtor. Vi planterade ärtorna i november, det är egentligen fel tid på året att odla, men vi ska sätta mer till våren och jämföra hur väderleken och årstiden påverkar växterna, säger Ylwa Pousette.
Nyligen har skolan, utan elevernas vetskap, vägt matsvinnet från matsalen. Det är något man kommer att göra fler gånger för att se om det gör skillnad att eleverna nu vet att den kastade maten vägs.
Under projektets gång har man diskuterat många olika frågor kring hur mat produceras, transporteras och konsumeras.
– Är det bättre att äta traditionell mat härifrån eller ekologisk mat från andra länder? Hjälper handelsutbytet människor i tredje världen? Hur skiljer sig ekologiskt odlad mat från traditionell? Sådana frågor diskuterar vi, säger Ylwa Pousette.
Tanken är att miljötänkandet ska ingå i alla ämnen, även om man ännu inte nått så långt ännu.
– Än så länge ingår det mest i praktiska ämnen. På naturorienteringen kommer man att få rita växthus, som eleverna sedan ska bygga. På engelskan har vi diskuterat junk food, på svensklektionerna har eleverna även fått skriva uppsatser. En elev skrev om sitt liv som morot, från jorden till tallriken, berättar Ylwa Pousette.
I vissa ämnen får man vara ganska kreativ för att anpassa undervisningen.
– På idrotten har vi, istället för att åka till simhallen, simmat i en sjö och kan på så sätt ta in naturkunskap och miljöpåverkan. I allt vi gör följer vi det som står i läroplanen.
Ylwa Pousette säger att många av eleverna redan är miljömedvetna, även om inte alla elever har koll på vad man äter hemma.
– Jag berättar om vad vi lärt oss och vår familj köper mer och mer och mer ekologiskt hemma, säger Molly Närvä.
– Jag har ingen aning om vad vi köper för mat, kontrar Henrik Petersen, som hellre diskuterar imploderande svarta hål vid matbordet.
Molly Närve berättar att man i hennes familj odlar en del mat hemma.
– Vi odlar tomater, potatis och gurka. Grannen har ett stort växthus, som vi brukar få grönsaker ifrån.
Andra odlingsförsök har inte varit lika lyckade.
– Vi planterade grönsaker där vi brukar spela fotboll. Det mesta blev sönderskjutet, säger Mikael Hesselgren.
Projektet pågår till nästa höst och avslutas med en skördefest i kyrkans lada. Satsningen på den ämnesövergripande undervisningen kring ekomat har engagerat många på ön.
– Det är roligt att så många är intresserade, som kyrkan, föräldrar och entreprenörer, säger Ylwa Pousette.
Projektet har finansierats av Österåkers kommun. Träden har donerats av Anna och David Johanssons stiftelse.
Foto: privat
