Ett steg i Trafikverkets Vision 45 om att bli klimatneutrala 2045 är de fyra eldrivna färjor som köpts in till Ljusterö- och Vaxholmsleden. I ”Färjerederiets framtidsfilm om Vision 2045” får vi se förarlösa färjor, robotar och laddstationer för allehanda elfordon.
– Det här är en vision, inte fakta. Hela syftet är att skapa lite debatt och funderingar, säger Färjerederiets rederichef Erik Froste om filmen.
Koldioxidutsläppen måste minska och elektrifieringen är ett faktum. Omställningen till klimatneutralitet innebär att Färjerederiet kommer köpa in totalt 20 nya färjor, samt konvertera 30 av de 70 befintliga till eldrift. De första som beställdes 4 oktober från Holland Shipyards Group levereras 2024. Ytterligare 15 ska anpassas för miljödrift men valet av bränsle är inte bestämt idag. De nya färjorna är så kallade smarta fartyg och utrustas med sensorer och AI-stöd som ska underlätta för befälhavaren och minska risken för kollision. Det är också möjligt med helt förarlös teknologi där färjorna fjärrstyrs centralt från land, vilket vi får se exempel på i Färjerederiets film.
Vad är syftet med denna film?
– Väcka tankar. Men också förklara vart vi är på väg och öka medvetandet både hos anställda och omvärlden. Vi vill ju att resten av det maritima klustret är med på resan mot klimatneutralitet, då måste vi visa vad vi tror. Vi testar och provar och de andra aktörerna får gärna ta del av våra resultat, säger Erik Froste.
Med mer automatiserade färjor kan trafiken anpassas så att den går oftare när det verkligen behövs istället för att följa en fast tidtabell.
– Vår avsikt är att erbjuda högre service och köra dygnet runt på leder vi idag inte klarar. Många leder ligger still vid klockan 22 och det är ju synd för de som bor där. När vi får ner driftskostnaden kan vi öka servicen men det går inte idag med de pengar vi får från staten. Ett jättebra exempel är att då kan inte hemtjänsten ta sig ut. Med appar kan vi kanske om 15 år kommunicera med resenärer så man kan få en färja när man vill.
I filmen agerar Blidöfärjan exempel på frigående klimatneutrala färjor med eldrift. Men samtidigt är Trafikverkets plan att göra Blidöfärjan till en linfärja 2025.
Hur mycket sanning ligger i filmen?
– En vision är ju en vision. Sedan har vi brutit ner den i våra delmål. Just Blidöfärjan är ett bra exempel. Vi vill göra den elektrifierad och till en linfärja för att nå klimatneutralitet. Att gå från propeller till dragvajer sänker energiförbrukningen med 60 procent.
I filmen blir en passagerare serverad kaffe på en färja utan befälhavare ombord, kommer ni lägga resurser på det?
– Jag tror inte vi kommer servera kaffe ombord, vi är ändå en del av en myndighet. Men varför ska man inte kunna få kaffe på våra längre leder? Men förmodligen blir det en privat entreprenör som serverar.
Idén om förarlösa färjor väcker hos många en oro om vad som kommer hända med yrket och om det är lika säkert.
– När det blir vet vi inte, men har vi förarlösa färjor om 100, om 50 år? Ja det tror jag. Om tio, kanske inte. Att det ska vara lika hög eller högre säkerhet är självklart. Det är ingen kritik, men gör man samma sak hela tiden blir man uttråkad och kan göra fel. Det är där automatiseringen kommer in och gör likadant varje gång. En båt som ska köra från a till b är ju det vi beställt. Det betyder inte att inte befälhavaren är ombord. Men tekniskt går det att göra redan idag, säger Erik Froste.
Han poängterar också att en välprogrammerad maskin gör av med 25 procent mindre energi än snittbefälhavaren:
– Mellan våra bästa befälhavare och de som inte kör lika mjukt skiljer mer än 25 procent. Vi tror inte att en maskin kan nå nära en bästa befälhavare.
Hur går en evakuering till utan befälhavare och vad händer med lagen att kaptenen lämnar fartyget sist? Erik Froste menar att Vision 45 sätter lupp på frågan om vad en kapten eller en sjöman är i framtiden.
– Det har ändrats de sista 100 åren och kommer förmodligen ändra sig närmsta 100 åren. Vår huvudregel är att man ska ta sig in till land vid evakuering. Evakuering till sjöss har hittills aldrig hänt på våra färjor men det finns med i riskanalysen. Men det är lättare inom vår verksamhet än utsjöfarten.
Trafikverket har just nu två forskningsprojekt som tittar just på hur evakueringen kan gå till. Det som framkommer i forskningsprojekten ska implementeras i verksamheten oavsett om färjorna blir förarlösa eller inte. En annan utmaning är att utveckla system för snabbladdning på lederna där färjorna ligger vid kaj kort tid.
– Det är en flerstegsraket naturligtvis, det tar lång tid innan vi har obemannade fartyg. Det som kommer påverka tidsplanen mest är lagstiftningen som måste ändras. Det är det svåraste. I sjölagen står på tre ställen att befälhavaren ska vara ombord. Utkiken ska vara på bryggan.
Totalt beräknas genomförandet av Vision 2045 kosta drygt fem miljarder kronor.
Fakta/Automatiserade färjor
Färjerederiet delar in automationsnivån i fyra nivåer. Erik Froste tror inte att många färjor kommer vara inom nivå 1 i framtiden.
1) Fartyg med automatiserade processer och beslutstöd. Besättning finns ombord för kontroll av systemen.
2) Fjärrstyrt fartyg med driftbesättning ombord.
3) Fjärrstyrt fartyg utan driftbesättning ombord.
4) Fullständigt autonomt fartyg med egen kognitiv förmåga.