Under vintern och våren har Blidösundsbolaget konverterat fartyget Silverö från dieseldrift till ren eldrift. Ett komplicerat och riskfyllt arbete som gått över förväntan.
Det var långt ifrån självklart att Silverö skulle omvandlas till eldrift. Även om fartyget med sin storlek och energisnåla skrov var väl lämpat krävdes en del övertalning och fördjupade utredningar innan projektet till slut fick tummen upp för ett genomförande från alla instanser. Det berättar Torvald Hvistendahl, teknisk chef på Blidösundsbolaget, när vi träffas vid kajen på Rindö Marine där Silverö ligger förtöjd.
En anledning till att det krävdes övertalning var att projektet var komplicerat och innebar stora ekonomiska och tekniska risker. Förutom att konvertera själva fartyget behövde man även bygga ut laddinfrastrukturen. Tidsplanen var också snäv, arbetena påbörjades först i februari med planerad trafikstart till midsommar.
– Elinfrastrukturen var en utmaning. På samma sätt som själva båten var ett stort projekt så var laddningen ett stort projekt, säger Fredrik Liw, teknisk inspektör och projektledare på Blidösundsbolaget.
För att kunna snabbladda Silverö krävs hög effekt, men tas för mycket energi ut från nätet tillkommer dyra tariffer, något man ville undvika. Det gick heller inte belasta den befintliga elkabeln så mycket som man behövde. Lösningen blev ett energilager i form av lithiumjonbatterier kombinerat med solpaneler som fastighetsägaren Rindö Marine AB sedan tidigare installerat på varvsområdet där Silverö nu har sin laddplats.
– När kapaciteten inte räcker eller elen är för dyr så fyller vi på med el från energilagret. När vi märker att vi har överskott på el från solpanelerna så ser vi till att det finns reserverad kapacitet i batterilagret som vi fyller på, säger Johan Linell, konstruktör och projektledare för el- och styrsystem på företaget Marinelektro.
– Energilagret var en förutsättning för de ungefär 400 kilowatt som vi vill kunna ladda med, fyller Fredrik Liw i.
Torvald Hvistendahl tror att lösningar med energilager är något som fler kommer att använda när fartyg ska elektrifieras.
– Lyfter man blicken så är den här tekniken med energilager högst troligt något man kommer att behöva använda, särskilt på öar där man i bästa fall kan få 63 ampere.
Skärgårdstrafiken drivs av Region Stockholm, som nyligen inlett ett arbete med en utbyggnad av elinfrastrukturen. Trots det valde Blidösundsbolaget att själva stå för investeringen.
– Det behöver gå fort, vi kan inte vänta på regionen, säger Torvald Hvistendahl.
– Det går inte att sticka under stol med att vi tar en risk men kan inte enbart tänka fram till avtalsslut, säger Fredrik Liw.
I fartyget sitter två prototypmotorer från Scania. Det är näst intill samma motorer som i deras eldrivna lastbilar, men de finns ännu inte på marknaden som marina varianter.
– Scania har produkter vi tror på, men om vi inte pushar dem och får in dem i båtarna kommer de kanske ut på marknaden först om fem år. Vi skulle vilja kunna köpa dem redan idag, säger Torvald Hvistendahl.
För att hinna sätta fartyget i drift till midsommar fick man första veckan använda dieselgeneratorer för att producera el eftersom laddinfrastrukturen inte var klar.
– Det var ingen som riktigt trodde på tidsplanen när vi presenterade den, säger Fredrik Liw.
Motorerna har nu varit i drift cirka 300 timmar utan några allvarliga problem. Teamet beskriver hela projektet som över förväntan och man är märkbart stolt av att ha rott det i hamn. För miljön är konverteringen en stor vinst. Silverö gjorde av med ungefär 80 kubikmeter diesel per år, men Blidösundsbolaget sparar inga pengar på projektet.
– Det går inte att komma ifrån att varje timme vi kör nu är dyrare än tidigare på grund av avskrivningen av kapital, säger Torvald Hvistendahl.
Vid normal drift kan Silverö köra cirka tre timmar på en timmes laddning, något som gör att man kan hålla tidtabellen. För Per Thunfors, kapten på Silverö, innebär eldrift att fler stopp för att fylla på energi måste göras, samtidigt har arbetsmiljön förbättrats.
– Det mest slående är att det är en tyst miljö, vilket är skönt naturligtvis. Sedan märker man att vi har en helt annan typ av effekt. Jag har alla hästkrafter från första varvet till skillnad från en dieselmotor där man måste vänta på att en turbo kickar in.
För vanliga passagerare syns knappast att fartyget numera drivs med el, men resan är bekvämare.
– Det är betydligt mindre ljud och vibrationer än tidigare, säger Erik Rehnman som bor på Rindö och är van resenär på Silverö.
Jämfört med att bygga ett nytt fartyg har det blivit betydligt billigare med att konvertera Silverö.
– Det här är ett specialprojekt så det är lite svårt att säga vad det annars skulle kosta, men det kanske handlar om 25 procent av kostnaden jämfört med att beställa ett nytt fartyg samtidigt som man återanvänder en resurs, säger Torvald Hvistendahl.
Silverö är ett omtyckt fartyg bland passagerarna, vilket inte minst märktes när det under våren ersattes av ett annat fartyg och många undrade vad som hänt med ”deras” båt. Efter konverteringen är förhoppningen att Silverö ska vara i drift under lång tid framöver.
– Silverö är 55 år gammalt och vi hoppas att hon kan gå i minst 55 år till, säger Torvald Hvistendahl.