KRÖNIKA. Jag lärde mig simma när jag var fem år. Det finns till och med en liten artikel i Vestmanlands Läns Nyheter med mig och min pappa på badhuset när jag tränar simtag.
Det jag minns bäst från mina barndoms somrar är badplatserna vi besökte: Viggsjön, Paradisbadet i Hörendesjön, Stävresjön och bassängen på Lögarängsbadet i Västerås.
Sedan började jag simträna vid nio års ålder och då levde jag i princip runt en bassäng. På somrarna cyklade jag till Lögarängen runt sju på morgonen och sedan var jag kvar där till sex, fem dagar i veckan.
Vintrarna simmade jag fem dagar i veckan på kvällarna på Kristiansborgsbadet och två dagar i veckan innan skolan på morgnarna.
Efter ungdomsåren i bassäng reste jag i omgångar i flera år och badade och snorklade på Filippinerna (långt innan Boracay blev ett turistparadis), Thailand, Grekland, Biarritz och en rad andra ställen.
Så hamnade jag till slut på Palawan på Filippinerna och gjorde mitt första dyk till 30 meter, utan instruktion och utbildning. Fullkomligt livsfarligt, men fantastiskt!
Jag insåg problemet och tog en rad dykarcertifikat och tillbringade sedan ett antal år runt vrak på botten av Östersjön och i gamla vattenfyllda gruvgångar i Bergslagen.
Nu nöjer jag mig med kortare dopp och att simma på ytan i våtdräkt var jag än befinner mig. Samt åka skridskor och paddla ovanpå vatten.
Vatten har varit en så viktig del av mitt liv att det är tveksamt om jag hade klarat mig utan det. När det varit extra tufft med räkningar och relationer har en simtur varit en livsviktig avkoppling för mig. Det har inte gjort att problemen försvunnit, men det har fått dem att framstå som hanterbara.
Jag har också några av mina närmaste vänner runt bassängen på Eriksdalsbadet. Och andra nära vänner ute i skärgården, där jag tillbringat en stor del av mina senaste sjutton år.
Den här veckan begraver jag min mamma. Den senaste månaden har döden varit närmare än någonsin i mina tankar och min vardag.
Nyligen skrev jag mitt testamente, för att underlätta för dem som ska städa upp efter mig. Huvudpunkten var att jag vill återvända dit jag började och sedan tillbringat en stor del av mitt liv: vattnet.
Det får ske på lämpligt sätt och i lämplig form, med eller utan tillstånd från myndigheterna.
