Mer pengar till Skärgårdsstiftelsen, återöppning av terminalerna på Strömkajen och i Vaxholm, samt utökad bastrafik till kärnöarna. Det är några av skärgårdssatsningarna i regionstyrets förslag till budget för nästa år – ett paket på cirka 60 miljoner kronor.
Den gröna omställningen i sjötrafiken fortsätter med målsättningen att alla skärgårdsbåtar ska köras på förnybara drivmedel senast 2030. För att nå dit tillförs trafiknämnden 25 miljoner kronor per år till bränsleomställningen till HVO.
– Vi har finansierat för att fortsätta det ambitiösa klimatarbete som redan pågår, säger Märta Martin Granlund (C), skärgårdsregionråd.
En testbädd för elektrifiering i skärgårdsmiljö planeras till 2026–2027, med ett särskilt anslag på 10 miljoner kronor per år. Tre miljoner kronor kommer årligen att satsas på att utöka bastrafiken till kärnöarna i skärgården.
– Både för att kunna utveckla skärgården, men också för att fler ska kunna ha en fungerande vardag. Vi tycker att det är viktigt att den här året-runt-trafiken också stärks nu och framåt, säger Michaela Haga (C), sjötrafikutskottets ordförande.
Bytesmöjligheterna mellan land- och sjötrafik ska fortsatt förbättras. Bland annat genom förbättrad realtidsinformation till resenärerna och ökad samordning mellan båt- och busstrafik. Replipunkterna får också en tydlig förstärkning. Regionen har sedan 2023 ett större samordningsansvar för replipunkternas utveckling, och nu tillförs fem miljoner kronor per år för konkreta förbättringar som bättre trafikinformation, tryggare resenärsmiljöer eller enklare tillgång till toaletter och cykelparkeringar.
– Vi kommer gå replipunkt för replipunkt och se vad som behöver göras, i dialog med kommunerna, säger Michaela Haga.
Dessutom satsas två miljoner kronor per år på att öppna och utveckla de idag stängda terminalerna på Strömkajen och i Vaxholm, med fokus på service och information till resenärerna.
Skärgårdsstiftelsen får ett nytt fastighetsinvesteringsbidrag på 15 miljoner kronor per år under det nuvarande avtalet, som löper till 2027. Pengarna ska gå till underhåll och utveckling av byggnader och anläggningar på stiftelsens marker vilka totalt omfattar cirka tolv procent av hela skärgårdens yta.
Ett annat spår i budgeten är att fortsätta arbetet med att förlänga turistsäsongen i skärgården. Projektet, som inleddes i fjol, syftar till att fler öar ska kunna hålla öppet längre under vår och höst.
– Vi har sett positiva signaler från de öar som varit med i uppstarten, som Sandhamn och Utö. Fler har haft öppet längre och det finns en vilja att satsa, säger Märta Martin Granlund.
Hon betonar att det ska ske underifrån, utifrån de lokala företagens behov, snarare än genom toppstyrning från regionen.
Utöver skärgårdssatsningarna innehåller budgeten också investeringar i vårdcentraler, kollektivtrafik på land och en skattesänkning med fem öre. Både Michaela Haga och Märta Martin Granlund lyfter fram att skärgårdsdelen är ett tydligt exempel på hur regionen vill förena klimatmål, lokal utveckling och tillgänglighet.
– Vi gör insatser både för klimatet och för resenärerna. Det ska gå att leva, arbeta och besöka skärgården året runt, säger Märta Martin Granlund.
– Det är en bra helhet, och en budget som stärker hela regionen, sammanfattar Michaela Haga.
Moderaterna: ”Många utredningar – men lite verkstad”
Regionstyrets nya budget möts av skarp kritik från oppositionen. Särskilt när det gäller skärgårdsfrågorna anklagar Kristoffer Tamsons (M) koalitionsstyret för att lägga pengar på utredningar istället för konkreta förbättringar.
Kristoffer Tamsons menar att den regionala ekonomin har försämrats under den nuvarande mandatperioden.
– Det här är en budget som summerar fyra år av förlorade möjligheter. Stockholmarna betalar mer än någonsin i regionskatt, men får mindre tillbaka – både i kollektivtrafik och i vård, säger han.
När det gäller skärgårdssatsningarna är Kristoffer Tamsons inte övertygad om att pengarna används på bästa sätt.
– Vi ser med oro på att man bara fortsätter att pytsa in pengar i Skärgårdsstiftelsen utan att säkra dess långsiktiga ekonomiska uthållighet. Det blir mer pengar varje år, men frågan är om skärgårdsborna verkligen får valuta för det, säger han.
Han pekar också på att regionen ”utreder mycket men gör lite”.
– Det blir många rapporter, många konsulter som får arvoden – men väldigt lite verkstad. Skärgården behöver konkreta insatser.
Den största oron riktas dock mot regionens planerade investeringar i nya fartyg inom ramen för sjötrafikens gröna omställning, där man successivt vill ersätta de klassiska V-båtarna med nya fartyg anpassade för el- och hybridteknik – en satsning som kan uppgå till 1,7 miljarder kronor.
– Vi ser stora frågetecken kring det här. Det är ett gigantiskt projekt som riskerar att bli både dyrt och kortsiktigt. De V-båtar som finns i dag har fortfarande mycket livskraft kvar och skulle kunna uppgraderas till hybriddrift för en bråkdel av kostnaden. Man riskerar att kasta fungerande fartyg överbord och samtidigt kasta pengarna i sjön. Det här är ett beslut som redan har börjat rullas igenom i regionstyrelsen, och det väcker många frågor, säger Kristoffer Tamsons.
Samtidigt betonar han att det finns delar i regionstyrets budget där partierna är överens.
– Vi står bakom att utveckla replipunkter, att förlänga säsongen och att stärka trafiken till fler öar. Det finns bred samsyn kring det. Men mycket annat är ogenomtänkt, dyrt och riskerar att skada skärgårdstrafiken mer än det hjälper den, säger han.
Moderaternas alternativbudget väntas presenteras inom kort.
