I lördags slöt runt 250 båtar upp på Kanholmsfjärden för att manifestera mot dumpningen av förorenade muddringsmassor på platsen. Sedan augusti är planerna satta på paus efter att ha fått massiv kritik, men är inte avskrivna. Förutom privatpersoner, föreningar och lokala företag deltog även flera kommunpolitiker från Värmdö i helgens protester.
– Vi är inte nöjda förrän Stockholms stad drar tillbaka sin ansökan om dumpning i havet, säger Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö kommun.
En efter en dyker de upp vid horisonten. Motorbåtar, segelfartyg, gummibåtar, ekor, kanoter, en skuta och små och stora arbetsfartyg. 13:15, startar manifestationen med en kör av mistlurar som tjuter över Kanhholmsfjärden. Budskapet är tydligt: Inte i vårat vatten!
Till grund för båtmanifestationen ligger Stockholm stads planer på att dumpa 200 000 kubikmeter förorenad gyttja och lera från byggnationen kring Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Ett projekt som på stadens hemsida beskrivs som ett ”hållbarhetsprofilerat område med uppdrag från kommunfullmäktige att testa och utveckla nya lösningar och arbetsmetoder för en mer hållbar framtid.”
På dryga två veckor har planeringsgruppen för Rädda Kanholmsfjärden – om sex personer – där Maria Roos ingår, lyckats mobilisera över 900 följare på FB, och nu även ett par hundra båtar som cirkulerar på den tilltänkta dumpningsplatsen för att visa sin vrede.
– Det är mäktigt, säger Maria Roos när hon tittar ut över fjärden där resultatet av deras arbete guppar fram med banderoller och vimplar.
Muddermassorna som staden planerar att dumpa består av olika lager och har allt från mycket höga halter av föroreningar till mycket låga. De mest förgiftade mängderna som innehåller mycket höga halter förslår man ska avvattnas och läggas på deponi på land. Men de övriga massorna med klassningen mycket låg- upp till hög halt vill staden dumpa i Kanholmsfjärden.
Det handlar om en rad giftiga ämnen som bland annat arsenik, kvicksilver, bly, koppar och antracen. Antracen är ett så kallat prioriterat ämne som lagras i fettvävnaden hos organismer och kan ha negativa effekter på fortplantning. Det har en komplex spridning i miljön och förekommer i de tilltänkta dumpningsmassorna i halter som överskrider gränsvärdet.
Flera av Värmdös politiker är på plats och de är upprörda.
– Vi är otroligt engagerade i att förbättra vattenkvaliteten och Östersjöns status. Det är också därför som det är så frustrerande och provocerande att Stockholm stad kan tänka sig att behandla ett känsligt innanhav och skärgården på det här sättet, säger kommunstyrelsens ordförande Carl Kangas som är ombord på Svenska sjös knallgula båt tillsammans med Amie Kronblad (L), Kristina Lång (C), Pontus Tengby (MP) och Julia Ekedahl (S).
Dumpning av muddringsmassor till havs är enligt lag förbjudet, men dispens kan sökas hos länsstyrelser och Mark- och miljödomstolar. Carl Kangas anser att kommuner borde ha större befogenheter i frågan om dumpning och att lagstiftningen kring dispenshantering behöver ses över.
– Det här definieras som allmänt vatten men det ligger ju verkligen i Värmdös geografi och jag tror allmänheten förväntar sig att man som kommun ska ha större rådighet över en sådan här fråga. Så jag tycker det finns två saker man behöver fundera på: dels hela hanteringen, att det är så pass enkelt att ansöka om dispens, men också att kommunen bör ha mer att säga till om.
Tycker du att fastighetsägarna närmast en dumpningsplats borde ha ett större inflytande i beslut om dumpning?
– Ja, som sagt tycker jag att hela lagstiftningen borde ses över. Sedan måste man naturligtvis göra olika avvägningar. Vi i kommunen har haft kontakt med fastighetsägare som just menar att det kanske inte är allmänt vatten i det här fallet och som anser att det delvis är deras vattenområde som staden tänker dumpa på. Det pekar vi på i vårt förslag till yttrande och de uppgifterna i inlagorna kommer rätten också behöva förhålla sig till.
Värmdö kommun anser inte att staden gått till botten med förhållandena kring dumpningen och menar att det finns betydande brister och osäkerheter i den utredning de låtit ta fram. Värmdö framhåller även att staden förkastat alternativet att omhänderta samtliga massor på land, bland annat på grund av kostnaderna. Varför man inte budgeterat för att rena alla massorna förklarar Staffan Lorentz projektledare på exploateringskontoret med att det inte är nödvändigt.
– Det är så stora mängder massor som inte är miljöfarliga på det sättet. Det är orimligt mycket vatten man skulle behöva frakta bort för att hantera på annan plats.
Vi har tittat på flera olika metoder att lösa den här uppgiften. Och där har vi tittat på vad som går att göra rent ekonomiskt och då kostar det väldigt mycket att köra bort allt på lastbil och det finns ingen mottagningsanläggning som tar emot massor som till största del består av vatten och lite bottensediment, säger Staffan Lorentz.
Har ni funderat på att dumpa massorna i närheten av Norra Djurgårdsstaden?
– Det har vi men det har inte varit tillräckligt djupt, för strömt eller större störningar. Så vi har tittat på platser där man kanske redan har dumpat och där det är väldigt djupt och det är troligt att det inte får så stor miljöpåverkan. Därför har vi hamnat längre och längre bort.
Staffan Lorentz menar att staden inte vill vidta några åtgärder som medför att det uppstår skador på miljön, men anser inte att massorna kommer att orsaka några försämringar i Kanholmsfjärden.
– Vi ser ju att det inte ska försämra miljön på platsen genom att det som dumpas har lägre halter än det som redan ligger där.
Men det blir ju ändå mer i Kanholmsfjärden?
– Om man ser det ur ett större perspektiv blir det renare i Östersjön genom att vi tar upp massorna med högst halter från botten utanför Kolkajen och lämnar till deponi, säger Staffan Lorentz.
Vad krävs för att ni ska komma fram till att det inte ska byggas alls. Att det antingen drabbar miljön för mycket eller kostar för mycket pengar att rena på ett sätt som alla blir nöjda med?
– I så fall ska man ändra på vårt uppdrag och korrigera det, säger Staffan Lorentz.
2024 trädde en EU-förordning i kraft om naturrestaurering där medlemsländerna åtar sig att återställa minst 30 procent av de livsmiljöer som är i dåligt skick senast 2030, 60 procent senast 2040 och 90 procent senast 2050.
Finns det risk att man måste ta upp de dumpade massorna i Kanholmsfjärden igen?
– Nej som jag förstått så är regelverket är inte implementerat i Sverige ännu. Föreslagen plats för dumpning är redan påverkat område och då kommer det inte omfattas av den typ av skydd som regelverket syftar till, säger Staffan Lorentz.
Maria Roos och Rädda Kanholmsfjärden arbetsgrupp kommer fortsätta att kämpa för sin sak.
– Vi kommer inte att ge oss, det gör vi inte, säger Maria Roos.
