Vaxholm är en fantastisk resurs för Stockholms skärgård. Och som Region Stockholm håller på att schabbla bort. Skärgårdsstaden Vaxholm var förr och intill dags dato ett nav i Stockholms skärgård. Den lilla staden anlöptes av både skutor och skärgårdsångare och utgjorde en viktig handelsplats i strategiskt läge där skärgårdsbor hade möjlighet att förse sig med viktiga förnödenheter. Här finns idag vårdcentral, apotek, tandläkare, friskvård, äldrevård, grundskola, livsmedelsbutiker, systembolag, torghandel, bagerier/konditorier, restauranger/catering, hotell/bed and breakfast, kläd- och skobutiker, frisörer, inrednings- och husgerådsbutiker, båtservice och -tillbehör, sjömackar och brädgård mm.
Idag håller Vaxholm på att förlora kommunikationerna med den utanförliggande skärgården – om långlinjerna mellan Stockholm och mellanskärgården avvecklas. Detta drabbar främst den bofasta öbefolkningen, som nu hänvisas enbart till sina respektive kommuncentrum i Gustavsberg och Åkersberga via replipunkterna Stavsnäs, Sollenkroka, Boda och Åsättra/Ljusterö.
Fastboende på till exempel Husarö och Ingmarsö hänvisas till Åsättra för att nå sitt kommuncentrum i Åkersberga, vilket utöver en upp till 1-timmes båtresa kräver en 1-timmes bussresa med färjpass till fastlandet alternativt färd med egen parkerad bil från Åsättra.
Fastboende på till exempel Möja och i Stavsuddaområdet tvingas att efter timslång båtresa till Sollenkroka göra en timslång bussresa med byte vid Ålstäket för att nå sitt kommuncentrum i Gustavsberg. Egen bil/p-plats i Sollenkroka är inte en självklarhet.
Fastboende på till exempel Svartsö, Gällnö och i Karklö/HJälmöområdet måste efter båtresa i vissa fall upp till en timme fortsätta med buss ifrån Boda och bussbyte i Kolvik för att ta sig till Gustavsberg, en ¾ timmes resa.
Fastboende på t ex Harö och Sandhamn måste efter en upp till 1,5 timmes båtresa till Stavsnäs göra en ¾ timmes bussresa med byte vid Ålstäket för att nå sitt kommuncentrum i Gustavsberg.
Många av bussturerna är ofta fullsatta och det är trångt om plats för medhavd packning. Ofta är också väntetiderna vid bussbyten långa.
En långlinje Sandhamn-Sollenkroka-Boda-Vaxholm-Stockholm skulle kunna ge alla dessa fastboende ett långt bekvämare alternativ genom möjligheten att via båt nå all den service som finns i Vaxholm, såväl kommersiell som samhällelig (förutom den rent kommunanknutna, som ju idag i ökande omfattning sker via mail och nättjänster). Vinterhalvåret är Sollenkroka och Boda utmärkta bytespunkter för anslutande linjer på Möjatraden respektive Husarötraden, sommarhalvåret finns säkerligen underlag för direkttrafik även på dessa. Restiden sjövägen till Vaxholm tål att jämföras med kortrutter/anslutningsbussalternativet.
Även för deltids- och fritidsboende i skärgården kan Vaxholm genom långlinjer återigen bli den skärgårdsstad den en gång var.
Den hord av dagsbesökare som Region Stockholm förser Vaxholm med genom kraftigt rabatterade (för att inte säga gratis) turistbiljetter tillför inte Vaxholm särskilt mycket – kanske mest ökade kostnader för renhållning och sophämtning? Hur motiverar man att denna grupp reser nästan gratis men att biljettpriserna till skärgården utanför Vaxholm skenar?
Michaela Haga! Du har nu chansen att arbeta för ett omtag i skärgårdstrafiken, både vad gäller långlinjer och ett rättvisare taxesystem. Ta den!
Och alla ni Vaxholmspolitiker! Låt er inte förledas av den ökande gratistrafiken mellan Stockholm och Vaxholm! Arbeta för långlinjer till skärgården som gynnar såväl fastboende, deltidsboende, fritidsboende som utflyktsresenärer. Gör Vaxholm till en levande skärgårdsstad igen!
Björn GreitzVaxholm
