En kartläggning gjord av Uppdrag granskning visar att det inte ens finns 50 yrkesverksamma fiskare längs ostkusten som idag kan leva på sitt fiske. Ännu färre har en lön som är jämförbar med en undersköterskas.
I programmet “Fisken vi ärvde” (SVT 9/4) har Uppdrag granskning tittat på hur våra tre nationalfiskar i Östersjön – torsk, lax och strömming – under de senaste 30 åren försvunnit längs kusterna, och hur yrkesfisket har utvecklats under samma tid. Bland annat har man följt med ut på ett av de stora trålfartygen baserat på Västkusten, för att titta närmre på hur det storskaliga trålfisket går till.
UG har också gjort en kartläggning av yrkesfiskarna på ostkusten. Man har kontaktat alla som 2023 landade fisk till ett värde över 130 000 kronor för att intervjua dem om deras fiske och ekonomi. I Norrbotten finns ett lönsamt säsongsfiske efter siklöja, men från Skellefteå i norr ner till Simrishamn i söder, inklusive på Öland och Gotland, finns enligt granskningen endast 49 fiskare idag som kan leva på sitt fiske.
Man har även tagit in deras deklarationer, som visar att endast 29 av dem når upp till medianlönen för en undersköterska – 29 000 kronor före skatt. Det är färre än i insjöarna Hjälmaren och Mälaren, där 35 fiskare får in så mycket på sitt fiske efter bland annat gös, abborre och kräfta.
– Vi har ett otroligt lönsamt fiske i Mälaren och Hjälmaren. Och det är 100 procent fiskeriförvaltning, ingenting annat! Skulle man förvalta fisken i Mälaren och Hjälmaren på samma sätt som i Östersjön då skulle det finnas en trålare per sjö som trålade 7 centimeters norsar och skickade dem till Skagen. Allt annat skulle vara utslaget, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson vid länsstyrelsen i Stockholm i programmet.