Ingmarsös skolbarn, vissa endast fem år gamla, måste själva ta sig till och från skolan på Svartsö i ur och skur. Föräldrarna är starkt kritiska till bristen på hjälp från Österåkers kommun.
– Funkar inte barnomsorgen, då faller allt, säger föräldern Anna Eriksson.
Under de senaste åren har Ingmarsö haft en positiv utveckling ur många aspekter. Flera barnfamiljer har valt att rota sig på ön och driver idag viktiga och blomstrande verksamheter, till exempel jordbruk, livsmedelsaffär, krog och bageri, bibliotek och förskola.
Som resultat av det ökade antalet barn öppnade Österåkers kommun för några år sedan förskolan på ön, där idag tretton barn går. När barnen därefter ska börja skolan har de flesta valt att fortsätta i Svartsö skola, i angränsande Värmdö kommun, i stället för på Ljusterö.
– När man har sina barn här, då vill man också att de ska få fortsätta växa upp i en småskalig skola, säger Anna Eriksson som har två barn, varav det ena är fem år och ska börja förskoleklass till hösten.
Men resan fram och tillbaka till Svartsö känns inte trygg för de minsta barnen.
– Vi lämnar dem på bryggan på morgonen med sina flytvästar, ryggsäckar och cyklar. Det kan vara mörkt, storm och snö. På Svartsö är det ingen som har koll att alla kommer av båten, och de ska cykla en och en halv kilometer till skolan. De måste hjälpa varandra. På hemvägen är det samma resa fast tvärtom. Barn är olika, vissa sätter sig lugnt i vänthuset men så funkar inte alla barn, säger Janneke Boersma.
– Skulle något hända så lägger man ju även ett stort ansvar på de större barnen, att få leva med det, lägger Anna Eriksson till.
Men när det gäller att hitta lösningar upplever föräldrarna att man får kalla handen från kommunen. Att öppna även skolan på Ingmarsö igen tror ingen är ett alternativ.
– Vi har ansökt om att få åtminstone en förskoleklass här på ön, men det var tvärnej, säger Natalie Beck som har ett barn i förskoleklass på Svartsö och en tvååring i förskolan på Ingmarsö.
Att bekosta skolskjuts till en skola i en annan kommun är inget som kommunen är skyldiga att göra.
– Vi har bara fått svaret att om vi börjar vi med det så kommer alla börja, att det blir prejudicerande.
Det föräldrarna önskar och hoppas på är att få en ledsagare, vilket funnits tidigare, som kan hjälpa barnen mellan bryggan och skolan på Svartsö.
– Det finns fritidsledare. Varför kan man inte bara schemalägga dem med lite extratid, undrar Natalie Beck.
Att föräldrarna själva skulle följa sina barn fram och tillbaka är inte ett realistiskt alternativ – då skulle det inte fungera att förvärvsarbeta alls. Mycket tid går nu åt till att pussla ihop logistiken från dag till dag, vilket tär på orken.
– Man känner sig ganska besviken över att kommunen inte steppar upp och hjälper till, att man inte kan göra ett undantag för vår boendesituation. Man kan inte jämföra oss med fastlandsbor, jag hade hellre haft två mils bilväg till skolan. Alla vi driver ju verksamheter som gör att det blir en levande skärgård, att det går att turista här, säger Natalie Beck, och fortsätter:
– Det vi fått höra är att det är föräldrarnas ansvar till och från skolan, och att vi nästan får skylla oss själva som valt att bo här.
– Men funkar inte barnomsorgen, som skjutsen till skolan, då kommer vi inte att kunna bo kvar. Då faller allt, säger Anna Eriksson.
Framförallt vill föräldrarna att Österåkers och Värmdö kommun själva tar initiativ till dialog och lösningar.
– I regionala utvecklingsplanen för Stockholm står det uttryckligen att för att det ska fungera att bo i skärgården måste det fungera över kommungränserna. Men de pratar inte med varandra, säger Anna Eriksson.
Ingmarsö byalag har nu gått samman med Svartsö byalag och skrivit till landshövdingen i frågan.
– Vi skulle vilja att hon satte sig ner med de två kommunerna. Värmdö har ju många Svartsöbarn på förskolan här. Det är öar som genom historien haft enormt mycket samarbete, det måste fortsätta, säger Fredrik Runsiö från Ingmarsö byalag.
Skolskjuts knäckfråga för familjen Boersma
Inte bara de små skolbarnen hamnar i kläm mellan kommunerna. Stängningen av högstadiet på Svartsö får stora konsekvenser för familjen Boersma, som antingen tvingas betala egen taxibåt eller byta skola.
I förra veckan fattade Värmdö kommunfullmäktige beslut om att pausa årskurs 6-9 på Svartsö skola kommande läsår på grund av elevbrist. För Janneke och Freerk Boersma, som driver lantbruket på Ingmarsö, innebär det en stor osäkerhet kring skolsituationen för deras två äldsta barn i höst.
Idag går äldsta dottern tre dagar i veckan på Svartsö och de övriga två dagarna på Djurö skola. Från och med i höst, när skolan stänger, var tanken att byta till Djurö skola där hon trivs och redan har sina klasskompisar. Även den 11-åriga sonen vill börja i sexan på Djurö skola. Men då kommer inte längre Värmdö kommun att bekosta skolskjutsen till Djurö, vilket man gjort hittills. Inte heller Österåker vill täcka resekostnaderna.
– Vi har hamnat i en svår position mellan två olika kommuner som är helt ovilliga att samarbeta, säger Janneke Boersma.
Österåkers kommun ser hellre att familjen väljer Ljusterö skola, men det är inget alternativ för barnen som redan provat att gå där en termin.
– Det var för stökigt. De har verkligen försökt, men de trivs inte där och vill inte vara kvar.
Hur går tankarna nu inför i höst?
– Jag har ingen aning hur vi ska göra. Vi kan inte själva stå för kostnaden, det blir för dyrt för oss. Jag hoppas att det du skriver nu ska hjälpa, säger Janneke Boersma.
Erik Josephson, näringslivs- och skärgårdsutvecklare i Österåkers kommun, säger att han förstår familjens situation, men att det inte är en kostnad kommunen är beredd att ta.
– Det finns en princip om att man inte betalar skolskjuts över kommungränsen om det är en betydande merkostnad. Idag betalar vi motsvarande vad ett ö-kort kostar, men att köra taxibåt blir betydligt dyrare, säger han och fortsätter:
– Det är en knepig fråga. Vi har den här lagstiftningen och den här pengen. Men som skärgårdsutvecklare vill jag ju att barnfamiljer ska kunna fungera här. Vi behöver hitta en lösning.
