När den rekordtorra sommaren 2018 slog till inträffade ett stort angrepp av granbarkborre i Häringe naturreservat i Haninge kommun. I ett försök att hejda ytterligare spridning höggs granskog ner och ekar planterades. Planteringarna hägnades in och skyddades från betande vilt.
Häringe naturreservat i Haninge kommun bildades 1990 och är på 1 888 hektar. Sommaren 2018 dog många granar i området och man misstänkte ett stort angrepp av granbarkborre. 2019 och 2020 fortsatte arten att spridas även i andra områden, framför allt i södra skärgården.
– Vi vill minska skadorna och har huggit ner mycket gran. Vi hoppas att avverkningarna, tillsammans med en eventuell kall och blöt sommar, kan bromsa angreppen så att en del granskog i området lever vidare, säger Skärgårdsstiftelsens naturvårdsförvaltare Anders Berglund.
Granskogen på häringehalvön planterades på 1960-talet på något som på den tiden var åkermark eller betad hagmark. Målet med avverkningarna är att skogarna i området övergår från barrskog till lövskog med ett stort inslag av ek. Små ekar som kommit fram efter röjningen skyddas också av inhägnaden. I många områden i Sverige råder stor brist på yngre ekskogar.
– Vi hoppas att området utvecklas till en lövträdesrik blandskog med inslag av både gran och tall med många ekar och lindar. Vi hoppas också få möjlighet till fler ekplanteringar i flera andra naturreservat för att skapa bättre förutsättningar för framtida ekskogar.
Häringehalvön har mycket att erbjuda för den natur- eller historieintresserade. Här finns gott om fåglar och växter i ett omväxlande skogs, ängs och åkerlandskap. På ett av de högsta bergen finns en fornborg, cirka 400 gånger 200 meter stor och längre ner en bit mot nordväst ett gravfält från järnåldern.
Andelen ek och andra ädellövträd har förmodligen varit betydligt högre på Häringe. Under de senaste 300 åren har kanske mer än hälften försvunnit till följd av förändrade brukningsmetoder. Vilka arter gynnas eller missgynnas när granskogen huggs ner och lövskogen får en ny chans?
– Svårt att svara mer exakt på den frågan. Häringe-Hammersta ingår i en av de viktigaste värdekärnorna för äldre ekskog i Stockholms län och i Sverige. Stockholms län tillsammans med Sörmland och Östergötland står för cirka 80 procent av denna skogstyp. Häringes ekskogar har en lång historik. Här finns ekar som är över 500 år, men de flesta är mellan 100-200 år, säger Anders Berglund
Ek ger i alla åldrar höga biologiska värden. Främst när den blir riktigt gammal och när döende eller död ek finns i landskapet. Döda träd ger en levande skog. I ekskogen finner över 1 000 växt- och djurarter ett levnadsrum. Även granskog har många arter knutna till sig och även här är trädens ålder en viktig faktor.
– Ju äldre träden är och hur länge de har funnits i landskapet desto större artrikedom. I Häringes skötselplanen framgår mycket tydligt vad de viktigaste målen är. Viktigast är att bevara det gamla kulturlandskapet med betade hagmarker och ädellövträd och alla de naturvärden som är kopplade till detta.
I Sverige syns en tydlig trend av låg föryngring av ek. I princip saknas yngre ekskogar. I ett landskap med långsiktig hållbarhet är en kontinuiteten av träd i olika åldrar viktigt.
– I Häringe finns en stor artrikedom. Gamla ekar och ekar i olika ålder är mycket viktigt och ger levnadsrum för många olika arter av svampar, lavar, mossor och insekter. Gamla träd med håligheter ger många insekter och ett rikt fågelliv. Trädhålen kan bli boplats för ett stort antal olika fågelarter som mesar, flugsnappare, skogsduvor och hackspettar.
Hur kan framtidens landskap se ut på Häringe?
– Om 150 år hoppas vi att nyplanteringarna har gett ett liknande landskap som finns norr och öster om planteringarna med grov ek och lind. Att området också blir betat för att ytterligare öka de naturvärden som är kopplat till detta. På sikt hoppas vi att ekarna blir riktigt gamla och i hundratals år kan bidra till områdets biologiska mångfald. Även framtidens besökare ska få njuta av det vackra landskapet med alla växter, fåglar, insekter och djur, säger Anders Berglund.