KRÖNIKA. Alla som vistas på sjön vet vikten av bra sjökort. I synnerhet i vår skärgård, som på många håll är grynnig, lurig och knixig att ta sig igenom med båt. Värdet av att kunna lita på att sjökorten visar vilka vikar som kan erbjuda en trygg natthamn och vilka smala sund som är farbara ska inte underskattas.
Något som antagligen flugit lite under radarn, i synnerhet för många fritidsbåtsägare, är att sjökorten nu genomgår en omfattande uppdatering. Det är Sjöfartsverket som inom ramen för projektet Sjökortslyftet byter referenssystem för vattennivån i sjökorten längs hela Sveriges kust. Detta ska, enligt Sjöfartsverket, göra det enklare för alla som använder sjökorten att tolka djupangivelserna som uppdateras enligt standardiserade intervall.
Projektet har pågått sedan 2016, och hittills har de nya sjökorten införts längs Norrlandskusten. Men nu, när turen kommit till Stockholms svårnavigerade skärgård, börjar allt fler reagera på märkligheter med de nya korten med stor oro.
I höstas gick Svenska Kryssarklubben ut med skarp kritik. Bland annat anser man att de nya korten kan utgöra en säkerhetsrisk eftersom en del grunda farvatten markerats som grundare än vad de egentligen är – något som skulle kunna göra att fritidsbåtsägare väljer mer riskfyllda färdvägar eller skippar skyddade vikar som ser omöjliga ut att ankra upp i.
– Sjöfartsverket kallar de nya sjökorten för sjökortslyftet, snarare kan det bli ett sänke för fritidsbåtarna, säger generalsekreteraren Fredrik Norén.
Nu varnar även Sjöräddningssällskapet för att de nya sjökorten kan komma att innebära längre utryckningstider. Man menar också att en hel del nya grund dykt upp i de nya korten, som inte finns i verkligheten. Navigationsläraren Jonas Ekblad som noggrant studerat frågan i en serie artiklar för tidningen På Kryss, har till och med gått ut och rekommenderat att man sparar sina gamla sjökort.
Jag vet inte om de nya sjökorten är bättre än de tidigare, men vid en första anblick känns det som att den fritidsbåtsägare som inte kan sina vatten sedan innan nu får en betydligt försämrad produkt. Vad som står klart är att, oavsett vilket, så har Sjöfartsverket misslyckats med uppgiften att kommunicera och förankra med de aktörer till sjöss som är beroende av deras sjökort.
Bara att frågetecknen och osäkerheten ens har uppstått gör att förtroendet för sjökorten urholkas. Det är knappast vad man kan kalla lyft.